- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
1085

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Processrätt - Om skiljemannaförfarande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1085

År skiljeavtalet upprättat skriftligen, och angår det redan
uppkommen tvist, d. v. s. äro i det skriftliga, av parterna
undertecknade skiljeavtalet parternas yrkanden å ömse sidor fullt
bestämda, kan påkallande av skiljeavtalet äga rum, därigenom att
den ena parten bevisligen tillkännagiver för motparten, att ban
önskar tillämpning av skiljeavtalet.

År skiljeavtalet icke skriftligen upprättat, eller avser det
fram-tida tvist, skall den, som påkallar avtalets tillämpning,
skriftligen meddela motparten uppgift på den eller de frågor, om vilka
skiljedom äskas.

Anm. Har tviist instämts till domstol, och gör svaranden
invändning om att tvisten, enligt avtal, bör avgöras av skiljemän,
så har parten genom denna invändning endast hindrat sakens
vidare prövning av domstol, varemot särskilt påkallande av själva
skiljeavtalet sedermera måste ske, därest skiljedom skall kunna
meddelas.

Har, sedan yrkande om skiljeavtalets tillämpning blivit
framställt, part bestritt yrkandet, och vill motparten, hellre än att
vidare påkalla skiljedom i tvisten, sin talan däri vid domstol
utföra, utgör skiljeavtalet ej hinder för tvistens prövning vid
domstol. (§■ 10.)

F. Val av skiljemän och därmed sammanhängande frågor.

a) Skiljemännen kunna vara »nämnda i skiljeavtalets. (§
3.) Detta betyder icke, att skiljemännen behöva vara
namngivna, utan det är tillräckligt, att skiljeavtalet bestämt
angiver, vem som skall vara skiljeman. Sålunda kan i skiljeavtal
vara föreskrivet, att innehavaren av ett visst ämbete, t. ex.
överståthållaren i Stockholm, skall avgöra tvisten.

Har någon, som blivit genom skiljeavtalet utsedd till
skiljeman, avsagt sig uppdraget, eller varder han på grund av jäv eller
av annan anledning hindrad att fullgöra detsamma, blir
skiljeavtalet, där ej parterna överenskommit annat, förfallet i
avseende på den tvista, som är i fråga (§ T). Har skiljeavtalet
ingåtts angående framtida tvist, t. ex. på grund av ett
bolagskontrakt, och ny tvist härom sedermera uppkommer, skall denna
följaktligen avgöras av den i skiljeavtalet utsedda
skiljedomaren, om denne då är benägen att emottaga uppdraget.

b) Skiljeavtalet kan, om skiljemännen ej äro utsedda i
detsamma, innehålla bestämmelser, till vilket antal och på vad
sätt de böra utses.

c) Finnas icke i själva avtalet (jfr. § 3 . . . »och är däri ej
heller bestämt» . . .) föreskrifter i båda dessa avseenden, gäller
bestämmelsen i § 3 av lagen, att skiljemännen skola vara tre, av
vilka vardera parten väljer en, och de sålunda valda tillkalla
den tredje. Parterna kunna alltså icke g*enom överenskommelse
vid sidan av skiljeavtalet bestämma om antal och valsätt, och är
i skiljeavtalet given bestämmelse, om antalet, men ej om val-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/1085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free