- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
1101

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Processrätt - Tvistemål eller civilprocess - Om domstolarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1101

Varje år skall häradshövdingen före hösteti.ngets avslutande
efter samråd med nämnden fördela nämndemännens tjänstgöring
under det nästpåfoljande året vid berörda sammanträden.

Innan rättsförhandlingarna vid det första tinget under året
taga sin början, skall i varje tingslag förrättas gudstjänst.
Tinget börjas därigenom, att ordföranden påbjuder »ting och
tingsfrid», varefter mål och ärenden företagas i viss i lagen föreskriven
ordning (R. B. 2:3). Jfr. även K. F. ang. uppropslistor vid
de allmänna domstolarna den 6 okt. 1882.

e) Urtima ting eller’ särskilt (extra) sammanträde (R. B. 4
kap.) benämnes sådant häradsrättens sammanträde, som hålles
under tiden mellan ett ordinarie tings slut och ett annat tings
början eller mellan de ordinarie tingsdagarna och sluttinget
eller, där K. F. d. 17 maj 1872 tillämpas, mellan de ordinarie
.sammanträdena.

En kärande har alltid rätt att begära urtima ting, men får
själv bekosta ersättning till rätten härför, och även om svaranden
förlorar målet samt domes att betala rättegångskostnaderna i
övrigt, stannar denna ersättning på käranden. Om båda
parterna anhålla om urtima ting, skall sådant jämväl äga rum, och
för detta fall torde vardera parten få vidkännas hälften av
ersättningen till rätten för tingets hållande. I mål,
anhängig-g jorda av Kungl. Maj:t och kronan, ävensom i andra å det
allmännas vägnar instämda rättegångar böra urtima ting hållas,
då- detta befinnes nödvändigt.

II. Rådhusrätterna. (II. B. 6 kap.)

Varje stad med tillhörande område utgör i regel en domsaga
för sig, vars domstol benämnes rådstuvurätt eller rådhusrätt.

Rådhusrätternas sammansättning är beroende på av K. M:t
fastställt reglemente för varje särskild stad. 1 de flesta städer
finnas borgmästare och rådmän, av vilka de senare i regel måste
hava avlagt juridisk ämbetsexamen, men i åtskilliga mindre
städer äro behöriga utan sådan och då kallas illiterata.

I större städer är rådshusrätten delad i avdelningar, mellan
vilka målen fördelas enligt föreskrifter i särskilt antagen
arbetsordning.

Rådhusrätten är domför med tre ledamöter.

Varje måndag eller, om denna dag är helgdag, följande
helgfria dag skall rådhusrätt hållas, varjämte extra sammanträden
äga rum, då så erfordras. I de större städerna pläga vissa
bestämda sessionsdagar (rättegångsdagar) vara föreskrivna.

Anm. I de flesta städer bilda rådhusrättens ledamöter också
stadens magistrat. Magistraten utgör stadens högsta förvaltande
myndighet och fungerar (tjänstgör) även i regel som
överexekutor. (Ifr. avd. Utsökningsväsendet.) I några städer har
magistraten delvis andra medlemmar än rådhusrätten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/1101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free