- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
38

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. HISTORIA - 2. Om konung Tryggve

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Christiania, såsom länrike, emot half skatt. Men som han ansågs för
ung och oerfaren att sjelf hafva styrelsen om händer, gaf Hakon
honom till en början en duglig förmyndare. Så snart Tryggve
blifvit vapenför, drog han, efter tidens sed, med sina Vikverjar på
härnadståg till de Britanniska öarne. Vikingar från Danmark
begagnade sig då af tillfället och anställde svåra plundringar på våra
kuster, så att konung Hakon sjelf nödgades med en stor flotta
besöka våra farvatten, då Danskarne grepo till flykten. För att
hämnas, utplundrade Hakon några Danska länder, tvingade dem
att erkänna sitt öfvervälde, och gaf dem i förläning åt den unge
Tryggve, som emellertid med ära och byte återkommit från sina
vikingatåg. Men dessa ömsesidiga plundringar gåfvo anledning
till farligare oroligheter. Erik Blodyx’ hämdgirige söner, efter
sin moder vanligtvis kallade Gunhildssönerne, funno nu tillhåll i
Danmark, derifrån de ständigt oroade Viken; men Tryggve värjde
med mandom sitt kungadöme, och aflade esomoftast lika
förstörande återbesök uti de länder, som tillhörde hans fienders
beskyddare. Men en sommar kom det till öppet slag på Sotefjorden
utanför Sotenäs, der den stridsamme Tryggve blef slagen på
flykten, hvarpå hela kusten fick erfara segrarnes hämd. För att
undgå deras grymhet erkände då många af allmogen
Gunhildssönerne för sina herrar; men Hakon, som då var uti nordliga
Norge, och der fick budskap om Tryggves nederlag och Vikens
olycka, skyndade med en välrustad flotta båda till undsättning,
mötte våldsmännen på halfva vägen och tog på dem en lysande
hämd genom segren vid Augvaldsnäs. Gunhildssönernes öfriga
försök att härja Viken afslogos af den hjeltemodige Tryggve, och
häfderna förmäla, till hans och Vikverjarnes heder, att de alltid
voro den gode kung Hakon Adalstensfostres bäste vänner; och
sedan denne Norges älskvärdaste konung segrande stupat i
kampen mot sina brorsöner, kunde Vikens folk aldrig fatta någon
kärlek för hans banemän [1].


[1] Konung Hakon, allmänt den gode kallad, dog på samma klippa, der han
blifvit född. En pil hade under striden gifvit honom banesåret. Ibland de
allmänna inrättningar, denne konung gjorde, och hvilka äfven gällde Viken, var
landets indelning uti härader eller skeppsreden, hvilka i krigstider skulle utreda
ett visst antal skepp. Denna indelning sträckte sig så högt upp i landet, som
laxen gick i strömmarne, d. v. s. så långt från kusten som man möjligtvis
kunde framskaffa skeppen. Dessutom anordnade han om vårdeldar och budkaflar
m. m., hvarmed man i hast kunde tillkännagifva fiendens infall i landet, samt
var i öfrigt en god lagstiftare, en tapper och vänsäll herre.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 10 14:27:41 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aehbhob/1/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free