Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. HISTORIA - 6. Bohus’ belägringar och länets öden ander sjuåra kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna afsigt in på Koön, men vid ryktet härom upphöggo
stadsboarne isen i sundet emellan denna ö och staden, och
underhjelptes i sitt bemödande af ett inträffande töväder, så att de
Svenske med oförrättadt ärende måste aftåga. Hela företaget var
likväl af obetydlighet, och de anfallande troligen icke annat än
ett mindre ströfparti. Mera allvarsam blef Bohus’ belägring
detta år. Den käcke Nils Boye, som, gemensamt med Nils Sture
och Anders Sigfridsson Rålamb, fått sig det farliga värfvet
uppdraget, uppkastade, natten till den 21 Mars, sina batterier på
berget Fontin. Hans grofva artilleri bestod af sex så kallade
hela cartover, sju halfva cartover och flera grofva fältslangor. Den
23 Mars öppnades belägringen med 90 kanonskott, som hade den
verkan, att bröstvärnen på fästningens yttre mur nedstörtade.
Först efter denna helsning lät Nils Boye uppfordra fästningen
att gifva sig, och, då det afslogs, förfärligt beskjuta densamma.
Man räknade 2820 kulor, som Svenskarne de tre första dagarne
sände de belägrade. Den 25 Mars gjorde den lifliga elden breche
på ett af fästningstornen, Rödatorn kalladt, och 8 fänikor
knektar kastade sig om aftonen in på fästningsholmen, beredde till
stormning. Den 26 Mars inbröt. Redan i gryningen spruta
eldgapen på Fontin död och förstörelse emot Röda torn, och
utvidga den gjorda öppningen derpå [1]. Den uppgående solen är en
signal för de belägrande att storma. Tre gånger störta sig
Svenskarne med ytterligt raseri mot den öppnade brechen. Tre
gånger drifvas de af den hjeltemodiga besättningen tillbaka. Efter
en hvilostund blåses på nytt till storms. Danskarne draga sig
ifrån murarne. Svenskarne tränga ursinnigt fram. Rödatorn
eröfras. De stormande upphäfva i vild glädje dånande segerrop.
Svenska fanan uppsättes. Bohus är förloradt — då med en
förfärlig knall tornet springer i luften och flera hundrade Svenskar
slungas stympade upp ibland rök och eld [2]. Bohus var räddadt.
Stormningen fortsattes väl på befallning ända till aftonen, men
förskräckelsen öfver «den Bohusiska smällen» förlamade hvarje arm,
och Svenskarne drogo sig tillbaka, rysande öfver den stora
myckenhet folk de förlorat. Huru med tornets sprängande tillgått,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
