Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- I. HISTORIA
- KAP. VIII. Om Bohuslän ifrån dess förening med Sverige till närvarande tid.
- 1. Gyldenlöwsfejden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KAP. VIII.
Om Bohuslän ifrån dess förening med Sverige till
närvarande tid.
Bohuslän fick icke länge i fred njuta de onekligen
välgörande frukterna af dess förening med Sverige, förrän det åter
måste vidkännas krigets förödelser. Åren 1675—1679 äro med
blod och tårar tecknade i dess historia, hvars mörkaste sidor
upptagas af
1. Gyldenlöwsfejden,
[1]
så kallad efter den förnämste fiendtlige generalen i detta krig,
ståthållaren i Norge, Ulrick Fredrik Gyldenlöwe.
Oenighet och egennytta hos regeringen kastade Sverige år
1674 uti ett bedröfligt krig med nära halfva Europa. Danmark
var nu som förr den farligaste fienden. Hösten 1675 anföll
Gyldenlöwe norra Bohuslän med 6,000 man, mest beväpnade bönder.
Denna härfärd inskränkte sig likväl till plundringar derstädes,
emedan den store fältherren, generalguvernören grefve Rutger von
Ascheberg vid Quistrumsbro hindrade Gyldenlöwes vidare
framträngande och omintetgjorde Danske öfversten Krags försök att
landstiga vid Saltkällan [2]. Till fiendens återtåg verkade likväl konung
Carl XI:s ankomst till den hotade provinsen lika mycket, som
Aschebergs 2,700 man. Konungen uppehöll sig i Venersborg hela
vintern, men lemnade följande år befälet öfver de 4,000 man,
som stannade qvar till Bohusläns och Dalslands försvar, åt
general Mörner och generalmajor Sperling, under det han sjelf med
Ascheberg ryckte med hufvudarmén ned åt Skåne den 14 Maj
1676. Gyldenlöwe, som hade afvaktat konungens afresa, gick den
15 Juni med 11 à 12,000 man öfver Svinesund, uppbrände
Strömstad och intog Uddevalla, hvarifrån han tågade till Venersborg,
som eröfrades, sedan Svenskarne derstädes lidit ett ansenligt
[1] Fryxells Handlingar rörande Sveriges Historia, del. I. Frih. Hummerhjelms diarium. Ströms annot. de obs. Bahus. Lagerbring: Sammandrag af
Sv. R. Historia.
[2] Eller nogare sagdt vid Faleby, hvarom i specialbeskrifningen. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/aehbhob/1/0157.html
