- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
150

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. HISTORIA - 1. Gyldenlöwsfejden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nederlag [1]. Han trängde sedan fram ända till Hisingen, från hvars
höjder han besköt Göteborg, men måste, då hans transportflottor
föllo i de Svenskes händer, draga sig tillbaka. Bohus hölls denna
sommar en kort tid inneslutet, men utan någon annan följd, än
att Kongelf uppbrändes i konungens namn af landshöfdingen
Harald Stake, emedan staden, i händelse af stormning, kunnat
lemna fienden skydd. Man klagade likväl öfver att elden på ett
försåtligt sätt anlades, och att, då blott en del af staden
härigenom blef lagd i aska, den öfriga, tillika med den prydliga
korskyrkan, några dagar derefter blef med glödgade kulor från
fästningen, af dess egne försvarare, skjuten i brand, nattetid den 12
Augusti. Bohus undsattes af rikskansleren Magnus Gabriel De la
Gardie,
och Gyldenlöwe drog om hösten tillbaka till Norge. Han
kunde berömma sig af att, under detta årets härfärd, hafva
eröfrat större delen af Bohuslän, utpressat stora brandskatter af
Dalsland och Vestergötland, uppbränt Venersborg, samt vid Uddevalla
slagit en betydlig styrka Svenskt infanteri, hvars nio fanor han
nu medförde såsom segertecken. Uddevalla skans hade ock fallit
i hans händer.

Gyldenlöwes infall i Bohuslän 1677 åtföljdes af ännu mera
lysande framgångar. Väl återtogo de Svenske, genom nattlig
öfverrrumpling den 5 Januari, den lilla befästningen i Strömstad,
och gjorde der 50 fångar, men i Juni månad gick hela Norska
armén öfver Svinesund, jagade Svenskarne från Strömstad och läto
sina förtrupper ströfva ända ned till Bohus’ murar. Gyldenlöwe
hade länge påtänkt ett anfall på Marstrand, till hvilken ända han
anskaffat en mängd skärgårdsbåtar, på hvilka han anlände den 12
[18] Juli med 4,000 man och stort artilleri till Koön. Marstrand
egde den tiden icke samma fasta värn, som det närvarande,
hvilket uppfördes först 1682, utan Carlsten var då blott en mindre
fyrkantig redoute, försedd med ett likadant torn och med några
usla utanverk, samt skansarne Malepert, Hedvigsholm och
Gustafsborg [2]. Efter ett par timmars stormning eröfrade Gyldenlöwe de


[1] Det var under detta fälttåg, som Gyldenlöwe lät släpa några
skärgårdsbåtar landvägen ifrån Uddevalla till Venern, der han utrustade en liten flotta.
[2] Biskop Pontoppidan säger, att Gyldenlöwe intog «Malepert, det för
oöfvervinnerligt ansedda Marstrand och slotten Gustafsborg och Carlsten»(!!!). Han
medgifver likväl, att Gyldenlöwe hade 4,000 man, då deremot andre Danske
författare uppgifva antalet af hans här till 1,600.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 18:18:09 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aehbhob/1/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free