Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - I. Natur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Klöfvedals socken på Tjörn, äfvensom i Lyse och Bro socknar på
Stångenäs, på hvilket sednare ställe de äro spräckliga. Qvartskrystaller,
hvita och ljusröda, finnas i Bullaren och Tanum, på Stångenäs
och Oroust, samt på holmar i Stifjorden m. fl. Malmgångar,
förande jern, äfven, såsom man förmodat, koppar och silfver,
förekomma väl här och der, men äro ej så rika, att något bearbetande
af dem kan komma i fråga.
De öfver nästan hela det öfriga Sverige kringspridda lösa
stenblock, eller s. k. Geschieben, förekomma högst sällan i
Bohuslän, utom på fjellen, der de likväl ofta äro af en ofantlig storlek,
och stundom befinnas hvilande på några obetydliga supporter. Det
hör till sällsyntheterna att träffa äfven mindre lösa stenar i
dalarne. Deremot äro vissa trakter af stranden, samt på fjellen
och bergshöjderna alldeles öfvertäckta af rullstenar. De af dem,
som ligga vid hafskanten, hafva utan tvifvel haft annan tillkomst,
än de man finner på bergen.
Uti de Bohuslänska bergen förekomma, till ett antal af flera
tusen, det slags märkvärdiga runda hålor, hvilka äro bekanta
under namn af Jättegrytor. Af aktning för det sunda förnuftet
böra vi hoppas, att ingen numera, såsom några fornforskare i
slutet af förra seklet, vill hålla dessa naturbildningar för
menniskoverk; men sättet, hvarpå de blifvit danade, torde ännu länge,
om icke alltid, blifva ett Erisäpple emellan geologerne. Väl
tyckes man nu hafva öfverenskommit om, att de blifvit utsvarfvade
af stenar, som blifvit satta i rörelse af vattnet, den tid detta
stod öfver de berg, i hvilka dessa hålor nu synas; men man
behöfver endast jemföra 20 à 30 jättegrytor med hvarandra, för
att finna orimligheten af detta påstående. Väl kan en af
strömmen kringvriden sten åstadkomma en urhålkning uti en klippa,
men skall väl ock en sådan sten, utan att afnötas, kunna borra
ett hål i hårda berget af hela 15 à 20 fot och derutöfver,
hvilket djup många jättegrytor hålla, under det de äro få fot breda?
Åtminstone skulle väl stenen, innan den hann utsvarfva ett
sådant hål, nötas något, och i följd deraf jättegrytan vara smalare
vid bottnen än uti mynningen, hvilket dock högst sällan är
förhållandet. Icke heller är det troligt, att en sten kunde på
djupet af en så trång håla sättas i våldsam rörelse af en ström,
som framströk öfver hålans mynning, 15 à 20 fot högt öfver
stenen; ty huru stark än hafsströmmen vore, skulle i alla fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
