Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - I. Natur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hafvet, äro icke annat än sådana igenvallade hafsvikar, således har
t. ex. Brodalen tydligen varit en fortsättning af Brofjorden,
Fidjehedar af Trälebergskilen, Berffendalen af Åbyfjord och
Hoglandadalen på Tjörn af Brevikskilen, m. fl. Från denna upplandning
härleda sig de allmänna föreställningarne om en utomordentligt
stor landhöjning i Bohuslän, och ålderstigna personers, serdeles
lotsars, påståenden, att på många ställen, der i deras barndom
varit 18 à 20 fots vatten, nu knappast är 4 à 5. Men att
använda dessa bevis för en sådan upplandning, såsom solklara
bevis för landhöjningen, hvarmed förstås sjelfva landets och bergens
fortfarande upplyftning öfver vattenytan, hvilket man ofta gjort,
inses lätt vara oriktigt. Att emellertid en landhöjning egt rum
och ännu i dag eger rum i Bohuslän, kan omöjligen bestridas;
men likaså visst är, att denna fortgår med olika hastighet i olika
delar af länet, och att stundom i en trakt en punkt märkbart
höjer sig öfver den andra. Så försäkras af gamla personer stället,
der Tegneby kyrka står, hafva höjt sig under deras tid, så att
hon nu kan ses ifrån flera ställen, derifrån hon i deras ungdom
endast framskymtade med takåsen. Likaså ligger vester om Hede
gästgifvaregård i Tanum ett berg, hvilket trovärdiga personer
påstå hafva märkbart höjt sig under den tid de minnas. Hvar och
en af dessa punkters uppskjutning går således hastigare, än den
omgifvande traktens, annars hade den naturligtvis ej kunnat
iakttagas. Men skären och stranden lemna säkrare bevis för en
partiel landhöjning, och ett förträffligt vattenmärke är
Gudmundsskäret vid Fjellbacka i Qville. Denna klippas historiska märkvärdighet
är redan i första afdelningen, sid. 130, omnämd. När presten
Gudmunds skeppsbrott der timade, omkring 1532, lärer, om vi kunna
tro traditionen, detta skär stått under vatten. Kalm berättar oss,
att han hört af en gubbe, att i dennes barndom, omkring 1670,
deraf synts blott så mycket att man derpå kunde ställa en hatt;
men att det 1742 stod en aln öfver vattenytan, hvilket ock
Ödman i förbigående omnämner. År 1843, den 5 April, afvägde,
på förf:s begäran, herr fanjunkaren N. Ekstrand detsamma, då dess
öfversta topp befanns nära 4 fot och 9 verktum öfver vattnets
antagna medelhöjd, och dess areal ofvan sistnämnda utgjorde 1,701
qvadratalnar. Detta skär har således, hvad man med visshet vet,
höjt sig öfver 2 fot på ett århundrade, och, hvad man ej har
skäl att neka, öfver 5 fot på 3 sekler. Deremot har ingen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
