- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
220

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - I. Natur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

träden, hvilkas löf deraf svartna och affalla. Efter en sådan storm
kan man på fönsterrutor, hela milen från stranden, finna fästade
fina saltkristaller. Hösten kan anses begynna i slutet af
September månad, och dess början är årets vackraste tid, med mild och
ren luft; men i slutet af Oktober blir allt förändradt. Ständiga
och förfärliga sydvest-stormar rasa, åtföljda af nederbörd och en
tryckande dimma. Vintern liknar i allo efterhösten. En kort
vinterknäpp plägar väl infinna sig i början af December, men
varar endast få dagar, då sydvesten med regn och dimma
återkommer, endast för några dagar afbruten af en frostknäpp. Den
egentliga vinterkölden varar från medlet af Januari, då ock
snöfall plägar inträffa, till Mars månads början. Slädföre hörer på
strandbygden till sällsyntheterna, emedan af 10 snöfall de 9
åtföljas af häftig vind, som hopar snön i drifvor, och merendels
gör vägarne bara. Dessutom qvarligger snön nästan aldrig en
vecka. Det öppna hafvet tillfryser högst sällan, och om det sker,
kan det stundom af en stark utanvind brytas upp på få timmar.
De smala fjordar åter, som gå djupt in i landet, tillfrysa lätt och
ligga länge, emedan de genom sitt läge skyddas emot vindarnes
inverkan. Denna egenhet i klimatet härrör af grannskapet med
hafvet, hvilket under årstiderna mindre förändrar sin värmegrad än
luften. Klimatet uti det inre af Bohuslän eger den olikhet med
strandbygdens, som landets större aflägsenhet ifrån öppna hafvet
och dess högre läge och mindre uppodling kunna verka.
Årstidernas karakter är der mera tydligt bestämd. Fastän vårvärmen
ej kommer tidigare, är den likväl mera verkande än på stranden.
Sommaren är i dalarne het och på höjderna sval, luften ren och torr.
Den dimma, som höst och vinter står vid hafvet, är här mindre
besvärlig. Vintern infinner sig tidigare och är jemn och skarp.
Då det regnar å stranden, snöar det och fryser ofta här, och
slädföre brister intet år. Någon gång händer det, att snön
qvarligger i fjellbygdens djupa skogsklyftor ända till Juni månad,
såsom det skedde i Bullaren 1838.

Lufttemperaturens medeltal har under de senaste 5 åren
var + 7,69, alltså 1° 99′ högre än hvad Stockholms
medeltemperatur utgör, och 0,40 högre än Lunds, ehuru denna ort
är belägen två grader sydligare.

Någon bestämd regntid gifves icke i Bohuslän,
undantagandes efterhösten. Somrarne äro allmänneligen torra, och det regn,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aehbhob/1/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free