- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
284

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - III. Ekonomi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sedan liggande på hafsbottnen att förruttna; på detta sätt gingo
hundratusendetals tunnor sill årligen förlorade, och fiskplatsen
förderfvades af den ruttnade sillmassan. Då, likasom nu, gällde
ingen strandrättighet, utan der åtelen var, dit församlade sig ock
örnarne, deraf blodiga uppträden dagligen förorsakades vadlagen
emellan.

Här gifves visserligen ännu hvarje vinter ett sillfiske i
länet [1], men detta är vanligen högst ringa, och lönar sig endast
så tillvida, som sillen, hvilken mest försäljes färsk, står i högt
pris. Om man använde drifgarn, skulle likväl en ganska
ansenlig mängd sill fångas, emedan talrika stimmar årligen
genomstryka Kattegat, och äfven ingå i fjordarne, särdeles vid
lektiden [2]. Annat är deremot förhållandet med det förderfliga
småsillsfisket. Det är oftast rikt gifvande. 1842 fångades, såsom
ofvan är anfördt, omkring 80,000 tunnor [3]. Fångsten nedsaltas
till så stor del, som dertill är tjenlig, och bringar mången
enskild man stor rikedom, under det att det förstör alla utsigter
till ett för riket förmånligt fiske. Ingen må föreställa sig, att
ett sådant sillfiske, som detta, gagnar hela skärgården, — nej,
endast några få vadlag. Tvärtom lider den öfriga fiskaren deraf,
ty den fisk han fångar, blir derigenom oafsättlig, och sill kan
han ej taga, eftersom han icke förmår hålla sig dyr redskap.

Äfven till dessa sillfisken nyttjas vader; men dessa äro icke
så stora som de gamla, af hvilka väl numera knappt ett par
finnas i behåll. De äro omkring 80 à 90 famnar långa och 6
dito djupa; men hvad de förlorat uti storlek, har blifvit ersatt
uti täthet. De äro så fint maskade, att de hålla ända till 40
hvarf på alnen, hvaraf följer, att äfven det allra finaste yngel
måste blifva qvar i dem. Sådant yngel, stagg kalladt, hvilket
om notarnes maskor vore större, kunde gå igenom och tillväxa,


[1] Det är märkligt, att den sill, som nu tages här, vanligen fås i norra
skärgården, omkring Fjellbacka, då likväl under det stora sillfisket södra skärgården var
dess hufvudstation. Derstädes voro också nästan alla förädlingsverken anlagda.
[2] Seglare försäkra, att i rännan emellan Bohuslän och Jutland står sillen
ständigt så tjockt, att den kan kännas med lodet. Finns det ingen sill i
Kattegat, herrar sillfiskare?
[3] Häraf var likväl en ganska liten del aflingsför. Om den större delen,
som ej kunde användas till föda för menniskor, fått gå i fred, hvilken mängd
skulle icke uppkommit af den nu förstörda, då hvarje mogen sill lägger 50,000
ägg årligen!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aehbhob/1/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free