- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 3. Tjörn, Inland och Hisingen /
6

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Tjörns härad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I byggnadssättet har redan aedan 50 &r tillbaka vidtagits
den förändring, att rygg&sastugorna med sina takfönster lem na t
nun for loftstugor. En stuga med en kammare utan eldstad på
ena och ett litet kok på andra ändan, samt någongång ännu en
liten kammare och ett inredt loft, utgöra manbyggningen. In*
redningen af stugan är lika öfverallt och densamma som bruka*
des då Kalm genomreste ön 1). Till höger framspringer
spisel-muren med sin jérnkamin. Längs främsta gafvelväggen sträcker
sig högsätet, den madrassbeklädda «frambänken», der endast
ståndspersoner och aktningsvärdt folk, det vill på Tjörn säga sådana,
som äro kända för att hafva några hundrade daler ute på
bygden, tillåtas taga plats. Emellan denna och spiselmuren står
tlångbänken», dit man hänvisar personer af mindre förtjenster,
samt utmed denna mur aom » eller «ugnbänken», hvarest är tda
armas säte ännu, som det var förr». Emellan dessa bänkar, eller
rättare soffor, står det stora bordet, och utmed motsatta väggea
finnes husbondfolkets inbyggda sängställe o. s. v. Små tillgångar
och isynnerhet den långväga transporten af byggnadsmaterialier
hindra Tjörn att lysa med större byggnader. På denna ö får
man dock se en myckenhet väderqvamar, hvilka annorstädes i
länet höra till sällsyntheterna. Här har nästan hvarje gård,
åtminstone hvarje by, en sådan.

Af pastoratets inbyggare skola omkring 1,200 personer
uteslutande lifnära sig med fiske. Många bönder idka storfiske
med icke ringa fördel, och en och annan af dem äger större
fiskfartyg, till fiskens saltande ombord. Ostron- och
hummer-tägt forehafves i Klöfvedals socken, och det så flitigt, att många
deraf stå sig ganska godt. Häradets vapen, en hummer,
an-gifver sannolikt vigten af detta fiske i fordna dagar, såframt
icke afbildningen af detta djur snarare skall hänsyfta på den
urgamla kräftgången af allting på denna ö. Makrilldörjning
och vaddrägt efter sill, c^en tid denna intränger i vikarne, idkas
mera af bonden än af den egentliga fiskaren. I förbigående
må anmärkas, att stor, aflingsför sill årligen ingår att leka uti
en vik, helt nära sundet, som skiljer Mjörn ifrån Tjörn, och
fångas der med stor fördel. Orsaken härtill är, att fisket på detta
ställe med omsorg vårdas och fredas af ägaren till säteriet Sunds-

!) Kalms Bohuål. resa, pag. 219.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 11:57:21 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aehbhob/3/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free