- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 3. Tjörn, Inland och Hisingen /
7

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Tjörns härad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

by, som här äger strandrätt, och denna lilla vik lemnar således
ett dräpande bevis på galenskapen af deras påstående, som mena
att sillen aldrig leker på Bohuslänska kasten.

Under sillfisktiden rådde på Tjörn en stor rikedom, hvarom
ännu de här och der hos allmogen synliga stora dryckeskäril af
silfver och andra dyrbara bohagsting bära vittne !); men
sedermera har med snabba steg välståndet lemnat rum för en allmän
torftighet, alstrad af många samverkande orsaker. Betraktad
såsom sådan, är den till oändlighet utsträckta hemmansklyfningen,
med tby åtföljande öfverbefolkning, knappt värd att nämna, i
jemförelse med den brännvinsminutering och den olycksaliga
handel med* öfverflödsvaror, som, ända tills inemot våra dagar helt
, öppet bedrifna, här mera än på andra orter inverkat på moralitet
och välstånd. Huruvida ännu, liksom på den tid då förra npplagan
utkom, det forhållande, att nära en tredjedel af Tjörns bönder äro
åboer på gymnasiihemman, störande inverkar på den allmänna
välmågan, vågar man hvarken bejaka eller neka; men på den tiden
förorsakade den då under mångfaldiga år inhämtade erfarenhet af
dessa stackares öde, att när som helst blifva, utan dom och
ran-sakning och oftast utan orsak, skoftals vräkta på bar backe, att
få af dem kunde erhålla den i lagen föreskrifna borgen för deras
åboskap, med mindre de till borgesmännen afstodo bebrukningen af
sin bästa jord. Derigenom knäckta ifrån början, kunde de aldrig
komma sig fore, och voro i pekuniärt afseende så misstrodda,
att de knappt kunde få kredit på en tolfskillings värde.

Äldre namn på gårdar i Valla, Steinkirkju och Klaufadals
socknar på Thjörn: Klll (Kil), Kefshali (Räfsal), Askrey (Asko),
Mjörn (Mjörn), Medalboer (Melby), Saurboer (Sörby), Dj&phylti
(Djuphult), Hjaltaboer (Hjelteby), Broland (Bråland), Svan vik
(Svanvik), Gelaugar (Gelyf), Kollukjörr (Kollekärr), Furusetr
(Furu-säter), Hoflönd (Hoflanda), Ttiptir (Tyft), Saeboer (Säby), Reflönd
(Bäflanda), HaukarjöÖr (Höggeröd), BöÖadalr (Budal), Djiipvlk
(Djupvik), Hella (Heller), RuÖ i Oddsnesi (Röd), SeltibiiÖir
(Sälte-bjy), ArnaruÖ (Anneröd).

!) I allmänhet bemödar sig Tjörbon att sammanskaffa hvad man kallar ett
tätt bo, haro mycket han än derfor nödgas skuldsätta sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:10:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aehbhob/3/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free