Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Hisingens Vestra härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
msmoirts vnm härad.
285
sooknarne Lundby och Tufve (Lyngbye og Twie) «(or den
vänskap och bistånd denne * honom bevisat» *). Emellertid uppstår
här den svårigheten, att Magnns Smek då icke längre var konung
i Sverige; men jast derföre fick han blott den lilla bit land,
som låg så beqvämt for Norge. Troligen hafva dessa pocknar
alltsedan dess rätteligen varit norska, fast under den tid, som
na ingick, då hela Norden hade samma regent, detta förhållande
ieke faller i ögonen. Vid k. Hans* anträde till regeringen, då
den s. k. Kalmare-recessen uppsattes, 1483, förband sig nämnde
konung att återförhjelpa Sveriges rike till Gotland, 8kårdal och
«Swartakwarna», hvilket sista tros afse Surte qvarnar; men för*
modligen har vilkoret icke blifvit fullgjordt.
Denna ö är en af de bördigaste trakter i Sverige i
anseende till godheten af sin jord och sin stora uppodling. Den
allmännaste jordmånen är lermylla,, hvilken i Qvilledalen är så
stark som någonstädes i länet. I den söder ut belägna
Thors-landa socken blir leran flerstädes mergelartad. Likväl är denna
socken den enda i Vestra härad som äger några skalbankar.
Jorden besås vanligen med omkring en fjerdedel bönor, hälften
korn och resten hafre, höstsäd och potatis. Dock har man först
nu börjat så höstsäden på träde. Blandsäd nyttjas föga’ eller
intet. Medelutsädet är 28 tunnor pr helt hemman. Det nära
grannskapet med Göteborg, hvars visthus Hisingen är, har i hög
grad inverkat på denna ös kultur i flera afseenden. Isynnerhet
är ladugård8- och trädgårdsskötseln här uppdrifven högre än annor*
städes i Bohuslän. Hvad Vestra härad vidkommer, gäller detta
synnerligast om de socknar deraf, som angränsa till den södra
armen af Götaelf, nemligen Backa, en del af Säfve och Rödbo,
eller, såsom denna allmännast benämnes, Kongelfs socken.
Härifrån fyllas för det mesta nämnda stads behof af köksträdgård
s-växter, äfvensom icke ringa partier af frukt ditföraa ifrån sisU
nämnda socken. Dessa socknar äga i allmänhet den bästa
boskap i länet, och man lägger här mycken vigt på ängen,
allt i anseende dertill, att ladugfirdeprodukter, såsom mjölk,
smör, kalfvar m. ra., äga en god och säker afsättning i Göte-
!) Hvitfeld säger att detta skedde redan 1359, vid tillfälle af Valdemars
dotters Margaretas förlofniog med k. Magni son Hakon. Men huru hade k.
Valdemar då åtkommit dessa socknarP — Hela denna artikel är af mig —
likasom mycket annat här i verket — på eget ansvar omarbetad. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
