Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Hisingens Vestra härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
borg, dit de dagligen inforas. Utom i skärgården, der fisket
är hufvud näringen, är näringsfliten nästan uteslutande riktad
på landthushållningen. Den enda binäringen är en liflig
handel med slagtkreatur, hvilka uppköpas i länet och, här
slag-tade, afyttras i Göteborg. Oaktadt de tillfallen till dagliga
förtjenster granskapet med denna stad öppnar, och hvilka äfven
flitigt begagnas, äger allmogen i Yestra härad i allmänhet
knappa tillg&ngar. Enskiften, kostsamma byggnadsföretag och ea
tilltagande yppighet, särdeles i undfägnaden vid gästabudgtiUfalkn,
ha på några år betydligt medverkat till detta förhållande. I
Backa socken anses likväl folket vara förmöget.
Hisingsbon är allmännast ljuslätt; lynnet är ej så lifligt
som hos de öfriga bohuslänningarne. Den depravation, som
vanligen inrotat sig hos allmogen i grannskapet af större städer,
finner man ej här. Tvärtom är Hisingen, i anseende till
folkets karakter och sedlighet, att räkna till de bästa trakter
i Bohuslän. Isynnerhet utmärker sig dess allmoge för
nykterhet, och det hör till sällsyntheterna att ibland de
hundrade-tals Hisingsbönder, som om torgdagarne besöka Göteborg med
sina varor, finna några öfverlastade af starka drycker. Hos
folket finner man ännu i hvardagslag en lemning af en gammal
nationaldrägt, hvilken dock dag från da£ blifver sällsyntare. Denna
lemning består uti en röd bindtröja med armar och derutanpi
ett grönt lifstycke hos qvinnorna, samt uti s. k. Hisingsjackor,
ett medelting emellan frack och tröja, hos männerna. I
byggnadssättet röjer sig ett begär efter beqvämlighet och prydlighet
Gårdarne, till det mesta inbyggda, äro i allmänhet uppförda till
en ansenlighet, hvarför omkostnaden på denna alldeles skoglös*
ort icke väl står tillsammans med allmogens tillgångar.
Af en utaf k. Carl Gustaf i Maj 1658 utfärdad författning
finna vi, att denne konung haft för afsigt att på Hisingen
as-lägga schäferier, och forordnat, att ctfår ther måtte hållas till
något privilegieradt Yantemakeries inrättning. Eljest ville Haoi
Maj:t de modo framdeles en viss förordning låta författa».
Dåligt bete (?) och markens bergaktighet uppgifvas *) såsom orsaker
dertill, att denna inrättning, hvars historia man föröfrigt icke
känner, blef om intet.
’) Cederbourgs Götheb. Beskr., pag. 132.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
