Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Äkt-romantiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
formiköri och högtidlig, hvarföre den sednare
också benämnes klassisk. Men en sådan skilnad
är blott’ formell och tillfällig. För det nya
Europa uppträdde antiken, de gamla språken och
deras vitterhet, som en till tänkesätt, hållning
och uttryck redan mognad och utbildad man,
den der höll reda på sina tankar både i
hufvu-det och på läpparna; romantiken deremot som
ett barn, en yngling, visserligen med det förra#
naivitet och den sednares eld, men ännu med
oklara föreställningar och stammande tunga»
Hvarken verldsåsigt eller språk voro utbildade,
och den förstnämnda kunde ej blifva det utan
så mycket större ansträngningar, söm
kristendomen låg högre än hedendomen.
Men äfven romantiken växte upp till en
mognad man, och lyckades slutligen att i sin
högre sfer vinna samma allsidiga utbildning,
harmoni och formskönhet, som antiken innehaft inom
sin. Det visade sig då tydligt, att klassicitet
utgjorde ej skilnaden mellan, utan fulländningen
af begge vitterheterna. Det gick likväl hvarken
fort eller lätt att vinna denna mognad, ej heller
att sedermera^ få den erkänd.
Ny-europeiska litteraturen måste dessförinnan
genomgå en häftig och långvarig strid mellan
romantikens högre anda och antikens större
formskönhet; en strid, förd under vexlande
framgångar och nederlag. Närmast före den tid, vi
behandla, hade en tillsvidare seger blifvit vrinnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
