Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Fosforismens filosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidm sjelf, således åt de högsta af alla
intelligenser, stjemoma.
Äfven magien togs af Schlegel och af
fosfo-ristema på samma sätt i beskydd. Den skulle,
mente man, af dm nya fysiken återståUas. Dm
år andens omedelbara herravälde öfver materien
till underbara, obegripliga verkningar. Magien
är fallen i vanrykte genom dåliga häxare. Men
naturen skall åter blifva magisk; d. ä. vi skola
i alla kroppsliga ting se tecken, hieroglyfer af
andliga syftningar, oeh alla naturverkningar skola
synas oss framkallade genom högre andebud,
genom hemlighetsfulla trollformler. JEndast på detta
vis kunna vi invigas i verldens mysterier m. m.#)
Naturvetenskaperna, sade man, böra hvila icke
på atomistiska eller mekaniska, utan på dynamiska
åsigter. Sådan var i dessa ämnen nya skolans
lösen, hvadan Newton och Berzelius hos
densamma icke stodo rätt väl till boks.
Äfven i antropolagisk väg uttalade Atterbom
satser af ungefar lika innehåll och anda; t. ex.
»mmniskan är blomman af jordens metallstam.
»–Det, som man kallar sinne, är i sin all-
nmänna definition det omedelbara fysiska bandet
»(den agerande sympatien) mellan det individuella
wuwiversum (nerfsystemet) och det sideriska (planet-
»systemet).–Ögat är det animaliskt orga-
miserade ljuset; men ljusstrålen är naturens syn-
*) Sv. Litt. Tidn. 1813, s. 264.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
