Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Tvisten om det fosforistiska dunklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någon jemnare, med säkrare konsequens utförd
och vackrare ån den närvarande. *)
Tydligt är, att detta dunkel, denna oreda
skulle vara mycket motbjudande för en man,
sådan som Tegnér. Sin ovilja dervid och sin
kärlek för klarheten yttrade han ock tidigt och
ofta. I Nattvardsbarnen **) heter det:
Vänlig läraren stod, som en ljusets engel ibland dem,
Tydde för barnen det heliga ut, det högsta, i fa ord,
Grundligt, men enkelt och klart; ty allt det höga är enkelt
Både i lära och sång, ett barn kan fatta dess mening.
och i Epilogen: ***)
I Febi verld, i vetande som dikt,
Är allting klart; klar strålar Febi sol,
Klar var hans källa, den kastaliska.
Hvad du ej klart kan säga, vet du ej; %
Med tanken ordet föds på mannens läppar;
Det dunkelt sagda är det dunkelt täpkta.
Den sanna vishet liknar diamanten,
En stelnad droppe utaf himlaljuset;
Ju renare, ju mera värd han skattas,
Ju mera lyser dagen ock igenom.
De gamle byggde Sanningen ett tempel,
En skön rotunda, lätt som himlahvalfvet,
Och ljuset trängde in från alla kanter
Uti den öppna rund, och himlens vind
Melodiskt lekte i dess pelarskogar.
Nu bygger man ett Babelstorn i stället,
En tung, barbarisk byggnad: mörkret kikar
*) Sv. Litt. Tidn. 1817, s. 570.
**) Tegnérs saml. skrifter 57.
***) S. st. 3« 16Q.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>