Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda anmärkningar om tidehvarfvet efter 1840 - Politiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och användande låta den, som till samma kassa
årligen lägger 1 R:dr, hafva lika mycket att säga
som den, hvilken lägger flere hundrade? År det
ej att låta den förre rösta öfver den sednares
egendom? Eller vill du på en sockenstämma
låta målen afgöras genom omröstning enligt
personlighetsprincip, d. v. s. genom åbönder, torpare,
inhyseshjon, backstugusittare, lösdrifvare m. fl.,
hvilka tillhopa alltid utgöra flertalet? Vill du åt
denna majoritet gifva magt att bestämma, huru
mycket minoriteten, jordegame, skola betala till
underhåll af vägar, tingshus, skolor, fattigvård
m. m.; — magt att bestämma, huru mycket nämnde
för det mesta i behof varande majoritet skall
ega rätt att som fattigunderstöd fordra af den
förmögnare minoriteten, jordegame? Nej! säger
du. Men ändå yrkar du på politisk jemnlikhet,
på politisk personlighetsprincip, och vill åt nämnde
majoritet gifva en sådan magt vid afgörandet af
statens ojemnförligt mer både invecklade och
vigtiga ärender, bland annat ock af dess
beskatt-ningsfrågor. ’
Ån ett exempel! A, B och C ingå ett bolag.
A betalar dertill 1,000, B 2,000, C 10,000 R:dr.
Tycker du nu, att A och B böra enligt
personlighetsprincipen hafva magt att mot C och mot
dess vilja bestämma, huru dessa 13,000 riksdaler
böra användas? Nej ! säger du, det vore
orättvist! — Och likväl vill du på samma orättvisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
