Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda anmärkningar om tidehvarfvet efter 1840 - Religiösa och kyrkliga förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
barade ordet, sådan den blifvit gillad och
antagen af Samfunds-medvetandet, d. v. s. af alla
medborgarnes kollektiva förnuft, rätts- och
reli-gionskänsla; eller ock från en ur samma
statsreligion på samma sätt abstraherad, vi vilja kalla
den statsmoral, hvars bud samfunds-medvetandet
anser för statens bestånd så vigtiga, att ingen
mot desamma stridande dissenter-religion kan
tillåtas.
Vi talade om iamfwnds-medvetandet som ett
uttryck af medborgarnes kollektiva förnuft. Men
nyromantiken frånkände sunda förnuftet all
rösträtt i filosofien, och många teologer göra likaså
i afseende på religionen. De vilja ej åt
detsamma medgifva någon reglerande inverkan på
den menskliga uppfattningen af uppenbarelsens
ord. Undersök dock förhållandet, och du skall
finna, att en sådan tolknings- och domsrättighet
har tvärtom alltid varit och är ännu i alla
religiösa samfund antagen, fast under olika namn;
allt efter de autoriteter, åt hvilka den varit
tillerkänd. Den gifves t. ex. genom papism åt
menniskan påfven; — genom ccesareo-papism åt
menniskan konungen; — genom katolsk
tradi-tionslära åt menniskorna kyrkofäderna, vid blotta
presterliga kyrkomöten; — genom protestantiskt
samfunds-medvetande åt menniskorna folkombuden,
både prester och lekmän, vid allmänna kyrko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
