Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några blad ur Bruket Holmens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
följande år var man färdig med resolution beträffande
mässingsbruket. Genom denna indrogs drottning Kristinas förläning
av år 1649, och det bestämdes, att för Lax- och Kvarnholmarna
skulle betalas samma årliga avgift av 1,000 daler silvermynt,
som förut erlagts enligt Gustav Adolfs upplåtelsebrev av 1628.
Arvingarna fullgjorde naturligtvis denna årliga betalningsskyldighet
och tryggade därmed de rättigheter, som tillförsäkrats i
Gustav Adolfs brev.
Tio år senare, 1666, såldes mässingsbruket med alla tillhörande
verk och övriga egendomar i Norrköping av Louis de Geers son
Jean de Geer till den rike köpmannen Jacob Momma.
Köpesumman utgjorde 40,000 riksdaler jämte 12,000 för
inventarierna. Köpet gav anledning till ett par processer, men slutet
blev dock, att Momma fick behålla bruksegendomen,
naturligtvis med skyldighet att erlägga den ovannämnda årliga
avgiften till staten. Därmed var den de Geerska perioden i bruket
Holmens historia till ända.
Jacob Momma var en energisk och initiativkraftig man, ledare
och medintressent i några bland landets största affärsföretag.
Från Holland hade han 1647 inflyttat till Sverige och i
Stockholm börjat affärsverksamhet, som snabbt utvecklat sig.
Tillsammans med sin broder Abraham, som fått privilegierna på
ett mässingsbruk i Nyköping och dessutom förvärvat en rad av
bruksegendomar, började han bearbeta de lappländska
malmtillgångarna. Kengis järnbruk och Svappavara
kopparfyndigheter blevo föremål för brödernas verksamhet. Jacob var
därjämte direktör i Västerviks skeppsbyggnadskompani och
bedrev även rederirörelse.
Mässingsbruket blev sålunda i den nye ägarens hand liksom
förut i Louis de Geers blott en liten del av ett stort, vittfamnande
affärsintresse. Bruksdriften utvidgades kort efter köpets
avslutande med saxsmide och klädestillverkning. Reduktionen
stod emellertid fortfarande såsom ett hotande spöke vid
horisonten, det mäktiga kollegiet visade allt emellanåt, att det hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
