- Project Runeberg -  Svenska öden och äfventyr /
168

(1907) [MARC] Author: August Strindberg - Tema: Middle Ages
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

168

stod där nu och betraktade Botvid vid grafven. -
Den där har inte huggit för sig, han, och därför är
han utan, tänkte han för sig själf och hvisslade,
så att det sjöng i kyrkan.

»Hör du, Botvid», ropade han efter en stunds tystnad,
»minns du sekreterarens förståndiga ord till det där
åderlåtningssällskapet, som huserade här?»

»Nej», svarade Botvid och kunde icke undgå att rysa,
då han såg Giacomos faun-ansikte i kyrkfönstret och
bakom honom den svarte Kristus på korset.

»Atom, drickom och varom gladom, ty i morgon skolom
vi dol - Hej, du gamle stolle!»

Klang! hördes från en trädtopp. Det pep i
luften; Giacomo störtade baklänges och försvann ur
fönstret. Botvid sprang upp och skyndade in i kyrkan;
där fann han Giacomo vridande sig på golfvet som en
trampad orm och förgäfves bemödande sig att rycka ut
en järnskäftad pil ur vänstra ögat.

Botvid kastade sig ner och undersökte såret; då han
såg all hjälp vara förgäfves, och att pilen icke
kunde dragas ut, fattade han Giacomos händer och
höll dem fast, att han icke skulle skada sig själf;
därpå lutade han sig ner och hviskade i hans öra: är
du beredd på att dö? Giacomo slog upp sitt enda öga,
stirrade på Botvid och sade med låg, men stadig röst:

»Dö! Skall jag dö? Ja, gärna!> - Han sträckte ut
sig, lång som han var, och tycktes vänta något; därpå
återtog han: - »Det var nog den gamles hämnd, som höll
i bågen? - Dö? Nåväl! - Nu får jag veta allt, Botvid,
allt, som vi här icke fingo veta. Och jag skall komma
ned till dig en natt, när du sitter på kyrkogården,
och då skall jag skänka dig himmelens hemlighet, ty
Gud, Zeus, eller hvad du heter, jag skall rycka den
från din himmel, jag skall stjäla den som Prometeus
stal elden, om ock jag skall sträckas öfver tio
plogland och hackas af gamar! Afundsjuke gudar,
som binden för mänskornas ögon och släppen dem ut i
vimlet! Där sitten I och len åt dårarne, när de stöta
ihop sina hufvud! I gifven mänskorna drifter, starka
som vårflödet! I rycken upp dammluckorna och sägen
till floden: håll! Hvad är detta för gyckel! I gifven
oss kött, som skälfver af lust att lefva, och I sägen
till köttet: dö! Ser du något förnuft där, Botvid?»

Han gjorde en ansträngning med ögonen, som om han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 14:17:16 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/afventyr/page0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free