- Project Runeberg -  Svenska öden och äfventyr /
173

(1907) [MARC] Author: August Strindberg - Tema: Middle Ages
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paul och Per

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

173

hofvarne för att yttra sin otålighet. Uppe hos
köpmannen springer man om hvarandra för att leta
ytterplaggen; pälsar och karpuser, lappjäxor och
muddar dragas på, och Karen, som först är färdig,
far gå ned och bjuda Olle och Jöns på en dryck varmt
öl. När far är klädd, tar han ett glas glödgadt
franskt vin i pälsen och går. Mor stänger alla lås
och kommer efter med Sven och Lisa, och så är man väl
ute i gränden. Det är en väldig släde, rymlig som en
skuta, med tre stolar; i den första sitta far och mor
och lilla Sven, i den andra Karen och Olle och längst
bak Lisa och Jöns med blossen. Far sätter sig sist
upp, ty han skall se, att hästarne äro breddade, att
hufvudlaget och selarne sitta stadigt; så klifver han
upp, så att det knakar i korgen. Han fattar tömmarne,
frågar ännu en gång, om intet är glömdt; smäller med
piskan, nickar upp åt fönstren på sitt gamla trähus
och så bär det af! Först opp till Stortorget, där man
skall samlas, goda vänner af Stockholms häst-ägande
borgerskap. Och där sitta de redan i sina slädar,
tjocka bryggare och smala bagare, och hela torget är
upplyst af deras rykande bloss. Klatsch! Bjällrorna
klinga, och nu sätter sig tåget i rörelse ner för
brinken och ut genom norra stadsporten.

»Jag undrar just, hur broder Per skall ta’ emot oss i
år!» säger fader Paul till sin gumma, när det blifvit
litet lugnt i lederna.

»Hur så då?» menar mor, något litet orolig.

»Åhjo, förstås, inte har han grund, men jag tror, att
jag ref honom litet för hårdt på saltet i förrårs,
och sedan har han varit lite skör, efter hvad jag
förnummit.»

»Nå så, om så ock vore, ska’ han väl inte visa det
nu heller; ni träffas ni två inte så ofta, och fastän
ni inte ä’ riktiga bröder, sä ha ni ändock ju räknat
er som så.»

»Men Mats är svårt långsinnad, och kommer det strå
i mjölken, så blir det väl knappast något af mellan
Karen och Mats. Få väl se! Få väl se!»

Lilla Sven sitter ner i halmen och håller i tömändarne
i den tron att han kör. Olle bodsven söker fa ömma
samtal med Karen, men hon har sina tankar på annat
håll och svarar ingenting; men Lisa låter sin granne
sticka hennes hand i sin stora vante, och ibland
hjälper hon hålla blosset, då han fryser om näfven.

Ut bär det nedanför Brunkebergsåsen öfver träsket
och på Uppsalavägen, och snart synas mellan tallarna
ljusen från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 14:17:16 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/afventyr/page0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free