- Project Runeberg -  Svenska öden och äfventyr /
432

(1907) [MARC] Author: August Strindberg - Tema: Middle Ages
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En häxa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Efter många omfamningar af fröken Ebba, som bad att
få hälsa på sin kära väninna, befann denna sig snart
sittande i en täckt karet, som, under det lakejerna öppnade
grindarna, gungade så mjukt fram öfver gatstenarne och
hvars stoppade dynor skyddade för hvarje stöt. Tekla
hann icke mer än i tysthet prisa samma ödes otroliga nåd,
som för ett par timmar sedan stört hennes fest och
utdrifvit henne ur paradiset och som nu upphöjt den förnedrade,
räddat henne från förödmjukelsen att komma hem och
uppbära förebråelser för uraktlåtna plikter, då vagnen stannade
utanför hennes port. Men icke alldeles fri från fruktan, att
mottagandet skulle kunna bli stormigt, skickade hon
betjänten, som öppnade vagnsdörren, upp till mannen för att
i förväg underrätta herr Clement om allt som händt och
förebärande opasslighet anhålla om hans hjälp uppför
trapporna.

Några ögonblick senare kom herr Clement nedstörtande
barhufvad, omfamnade sin hustru, kysste hennes händer och
lofvade Gud, att han återgifvit honom den han visserligen
aldrig trott vara omkommen, men hvars försvinnande oroat
honom. Och därpå fick han berätta huru han och gästerna
dukat bordet, under hopp om, att frun strax skulle komma
igen, endast anande, att hon blifvit uppehållen ute i någon
handelsbod eller dylikt. Och af pigans nu berättade
aningar, att frun följt sin far, hvilken sålunda måtte ha gifvit
sig af strax efter Teklas bortgång, lugnades hon äfven i
den mest fruktade punkten. Det blef en fest, som hon
aldrig vågat drömma sig. Hon var hjältinnan i flerfaldig
måtto, och hennes sjuka jag kände sig ligga i silkesvadd,
när tal och skålar hela middagen så varmt svepte om
hennes lilla person. Och när hon själf talade om grefven och
palatset, om hvad grefven sagt och hvad fröken Ebba
lofvat, då sutto ahörarne tysta och andäktiga, och när de sågo
det blommiga sammetslifvet och den blåa silkeskjolen, fingo
de unga handelsmännen riktiga syner af det grefliga. En
ung vinskänk vågade erinra sig, att han en gång sålt vin
åt grefve von Schlippenbach och själf varit uppe med
räkningen, och strax fingo han och Tekla en duo om palatset,
erinrade hvarandra om gallergrindarne med lansarna,
trappans marmor, fackelhållarne i muren, förstugans bildstoder
och vapnet öfver portalen. De fasthöllo så länge vid
minnena och upprepade sig så ihärdigt, att herr Clement
slutligen började gäspa, fyllde i pokalerna och ville sjunga sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 14:17:16 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/afventyr/page0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free