- Project Runeberg -  Svenska öden och äfventyr /
485

(1907) [MARC] Author: August Strindberg - Tema: Middle Ages
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stråmannen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Om den punkten äger jag fullständig kunskap,
så mycket mer som jag själf fick uppbära skammen
och skulden för ryssarnes mordbrännartåg i fjor,
oaktadt jag dock endast var generalissimus för armén,
och då mindre än nu vågade sluta något förbund med en
främmande makt, utan hvars bistånd intet mot ryssen
kunde företagas!»

»Därjämte», fortfor grefve Horn, »har som bekant den
bestämmelsen influtit och vunnit laga kraft, hvadan
ingen ändring kan ifrågakomma, på länge åtminstone,
att konungen skall lofva i sin försäkran att alltid
instämma med riksens maktägande ständer samt lösa
ständerna från deras ed till konungen om denne
öfverträder sin ed.»

»Det finner jag alldeles billigt», svarade arffursten,
»om blott ständerna förbunde sig att instämma med
konungen och lösa honom från hans ed, när han finner
nödigt för rikets bästa densamma bryta.»

»Hvad nu till sist själfva styrelsen angår, styrelsen,
Ers kunglig höghet, så är ju konungen bunden vid
riksrådets flertal ...»

»Och riksrådet vid ständernas! Det är alldeles klart!»

»Alldenstund jag hör att intet missförstånd råder,
helst bestämmelserna äro tydliga, återstår mig endast
i nåder utbedja mig Ers kunglig höghets underskrift,
förutsatt att inga betänkligheter från Ers kunglig
höghets sida ...»

»Jag hyser inga betänkligheter», afbröt konungen,
fattade papperet och grep om pennan med en häftighet,
som dolde hans fruktan att tveka. Men i sista stunden
hejdade han sig. Dock, efter en blick åt grefve
Gyllenborg, som fortfarande uppmuntrade med sina
vältaliga ögon till att gå på, satte han pennan på
papperet och skref med stora tjocka bokstäfver sitt
Friedrich.

»Då återstår mig endast», upptog grefve Horn lika
lugnt som förut, »att föredraga ärendet för ständer
och råd, och i öfvermorgon kanske skall jag ha nåden
hälsa Ers kunglig höghet som mitt Majestät.»

Efter en kort bugning, mindre vördnadsfull än den
vid inträdet, gick kanslipresidenten mot dörren,
följd denna gång af hofkansleren.

Arffursten var icke sen att vända ryggen åt den
dörr, genom hvilken hans stolthet och ära gått ut,
då i nästa ögonblick grefve Gyllenborgs lätta, något
dämpade steg hördes på stengolfvet och hans beslöjade
röst framstammade:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 14:17:16 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/afventyr/page0485.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free