- Project Runeberg -  Svenska öden och äfventyr /
490

(1907) [MARC] Author: August Strindberg - Tema: Middle Ages
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stråmannen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ANDRA KAPITLET.

Den bleka februarisolen sken snedt in i granskogen
på Liljeholmen, där konungen och hans vän assessor
Broman slagit sig ner på hvar sin stubbe för att
vänta in drefvet, som gått ner åt Gröndal och där
fått tappt. Rundt om jägarne syntes spår på gårdagens
snö, spår af alla slag, från harens skomakarstol till
räfvens dusarna par; då och då släppte en grankvist
sin börda af snö, som tinat upp och nu föll ner
med en svag duns på skaren; från enbuskens mörka
spira rasade en hel liten drifva, och den nordiska
cypressen visade sig i sin eviggrönska friskare än
om sommaren såsom om snön han skakat af sig endast
varit en harskinnspelisse, under hvilken han värmt
sig. Sun-nanvinden susade genom grantopparna, och
ett sakta droppande gaf till känna, att dagsmidjan
börjat.

Det hade en lång stund drupit på konungens felbhatt
utan att han, försänkt i sina tankar, lagt märke
därtill; men när droppet tilltog så att det smällde
som ärter, tog han af hatten, skakade den och öppnade
språklådan, hvilken sällan var tillskjuten, allra
minst i den talföre och muntre assessorns sällskap.

»Jag kommer alltid till hösttankar när det våras!»
sade han omed en ovanlig tungsinthet.

»Åh strunt», svarade assessorn, »det är bara
vårkänslor, fast de likna hösttankar, och för öfrigt
är det samma sak; åtminstone löper jag både höst och
vår.»

»Du är ett as, Broman! Jag tänkte på att mitt lifs
höst står för dörren, och att när jag dör lämnar jag
intet efter mig» ej ens minnet af en stor gärning,
då mitt åliggande har varit att ingenting göra.»

»Kungen skall ha några barn att lefva för, och hvilka
skola ge honom något att tänka på.»

»Hur visste du det, Broman?»

»Jag kan väl se med mina ögon och höra med mina
öron! För ty, en man, hvilken är när sin hustru och icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 14:17:16 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/afventyr/page0490.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free