- Project Runeberg -  Svenska öden och äfventyr /
538

(1907) [MARC] Author: August Strindberg - Tema: Middle Ages
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En kunglig revolution

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i lågorna; och därmed hade han fått anledning att resa sig
från stolen och draga på den andra handsken.)

»Och nu, mina herrar, mina vänner (han drog sig
baklänges mot dörren efter balettsättet på operan), inbjuder
jag er till morgondagens möte på rikssalen, där jag
mottager de fyra stånden, och där ska’ vi, om friheten är i
fara, stå vid hvarandras sida mot tyrannerna, vi alla här
närvarande (här gjorde trollkarlen en volt med kortleken
och trollade bort hela situationens allvarliga innebörd med
en fransk sortiereplik, som måste framkalla ett leende och
en applåd), såvida inte general Pechlin genom oförsiktigt
beteende låter arrestera sig som vanligt!»

Han skrapade med foten, afskedande sällskapet med en
handgest, som begärde applåd; och han var lyckligt ute ur
rummet, då verkligen applåden brann af, mest åt det
utmärkta spelet och den sublimt cyniska humorn.

För att njuta triumfen, steg konungen in igen i
dörröppningen, bugande sig på skådespelarsätt med handen på
hjärtat, men med ett sataniskt leende i ögonen, som alldeles
tydligt sade ut: »Er gås biter inte min räf! Spela komedi
med mig, får ni se!» (Och han försvann.)

»Det var en huggare!» utbröt generalen, som suttit med
munnen på vid gafvel. »Det var en huggare! – Kan den
förvända synen på folk? Vi revolutionärer! Thorild och
jag! Och Göran Persson, till på köpet! Hvad säges om
den?»

»Låt honom prata sin s–t», svarade Anckarström. »Inte
förhäxar han mig! Men äpplet är icke moget än.»

        * * *

Några timmar senare befann sig konungen i rummet
utanför stora sängkammaren på Drottningholm. Dörren till
sofrummet stod öppen, och man såg den stora, förgyllda
alkoven, byggd som prosceniet till en teater med draperier och
ridå. Till vänster om sängen var en loge, där drabanter
bevakade den kungliga sömnen, hvilken blifvit något
orolig efter sista ryska kriget, då egna officerare velat fängsla
monarken. Sofrummet, som blifvit honom en skräck, var
nu ordnadt som arbetsrum och salong, i afsikt att fylla det
tomma ett om dagen obegagnadt rum erbjuder. Det blef
liksom befolkadt af dagens intryck; det satt ljudminnen
kvar i väggarna, och där en mänskoröst klingat var luften

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 14:17:16 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/afventyr/page0538.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free