Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En kunglig revolution
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ja, sådant är folket! Och därför ber jag dig icke leka
mer med Olof Olssons lik. Jag ber dig!»
»Är du rädd? Har inte min nya revolution lyckats, och
utan blodsutgjutelse ...»
»Jo, här i landet ha endast kungar gjort revolution; den
store Gustaf, den hårde Carl den elfte och ...»
»Jag! Det är konungskt folk som vill lyda ...»
»Lita icke på det! Och reta icke dina naturliga
vänner ...»
»Du är inte demokrat, du?»
»Nej, jag är adelsman, och det är du med. Ingen tror
på din demokratism; de ha vaknat, här som i Paris ...»
»Hvad har händt i Paris?»
»Vet du inte det?»
»Nej!»
»Ständerna ha sammanträdt; kungen har flytt till
Versailles. ... Revolutionen anses börjad.»
»Kors i himmelens namn! Hvad säger du?»
»Ja, ser du; Ludvig lekte också liberal ...»
»Nej, men se ... se ut ... de bära Fersen och de Geer
i triumf ...»
»Tag varningen i tid, Gustaf den Tredje, annars få vi
aldrig se den Fjärde på tronen!»
Konungen blef smal i ansiktet.
»Hvad säger du? Du också? – Det är tredje gången
jag får igen dessa ord, som jag hörde hos mamsell
Lenormand i går natt ...»
»Jaså, du var där?»
»Jag kom dit som nyfiken och gick tviflare; men nu tror
jag ... Armfelt, skaffa undan den där kransen ... och säg
till att man spänner ifrån. ... Det här börjar bli allvar!»
»Ändtligen! Låt mig lyckönska dig till den upptäckten!
Det har alltid varit allvar, men du har tagit det på lek ...
som en komedi, där det var tragedi ...»
»Min vän, om du som jag varit uppfödd i en tid af
ränker, intriger och maskspel; om du som jag sett
människornas baksidor, om du erfarit hvad jag erfarit, skulle du icke
heller kunna ta lifvet på allvar. När jag lät hänföra mig
någon gång af en ädel känsla, så stod alltid en grinare
bredvid; när jag led den lidande mänsklighetens kval, så att
mitt hjärta grät, då skrattade hopen; allt hvad jag tog
heligt och allvarligt vändes af ödet till spott och hån; där
jag ville väl, gjorde jag illa, och. ... så tog jag det cyniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
