- Project Runeberg -  Äfventyr under vandringar i gamla och nya verlden /
148

(1862) [MARC] Author: Heinrich Leopold Stiehler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kängurun, Näbbdjuret och Emu'n i Nya Holland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

erinra om idisslande, boskapsdjur, getter o. s. v., hvilka
icke förut ens funnos i Australien.

Kängurun går på sina fyra så ovigt, att det hellre
och nästan alltid skuttar på sina bakben, hvilka äro fyra
gånger längre än hans framben. P. Cunningham säger:
Känguruerne äro Australiens största djur. När de beta,
så gå de på alla fyra med tillhjelp af svansen och resa
sig upp tid efter annan för att i all maklighet förtära en
med framfötterna afplockad älsklingsföda. Blifva de
jagade, så skutta de på bakbenen med beundransvärd
snabbhet, och den upp- och nedvickande svansen hjelper dem
att hålla jemnvigten. De springa då öfver bäckar,
sluttningar af ungefär 34 alnars djup och öfver vanlig
småskog i ett skutt, och hundarne kunna icke på sådana
ställen upphinna dem. På slätten deremot blifva de snart
utmattade; vanligtvis angripa hundarne dem i länderna,
kasta omkull dem och döda dem medelst ett bett i
strupen. Men enstaka hundar våga sig icke gerna på en
stor känguru, och de starkaste skutta understundom med
tre eller fyra på sig hängande fiender derifrån. Kommer
en hund en stor känguru för nära, så reser denne sig
oftast på sina bakben, lyftande svansen i vädret och
vrider sig omkring så, att han städse har hunden framför
sig, hvilken han slår ifrån sig med framtassarna eller
liksom en björn griper och omfamnar, under det han
uppsliter honom med de skarpa klorna på sina kraftiga
baktassar. Icke sällan såra och döda de hundar med detta
förfärliga vapen, hvilket tillochmed sjelfva jägarne rädas.“

„Den bästa jagttiden å dessa djur är morgonen,
medan daggen ännu ligger qvar på gräset. Om en damm
eller en flod finnes i närheten, så kan man vara viss uppå,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:49:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/afventyrva/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free