Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Linné i utlandet: vistelsen på slottet Hartekamp i Holland, besök i England och Frankrike. Det nya systemet, och dess triumf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framställa i sina sidlånga beskrifningar. Och om än han i uttryckets korthet och sammanträngdhet stundom går ända till den yttersta gränsen af det begripliga, utmärka sig dock äfven hans knappaste bestämningar och skildringar genom ett drag af så innerlig iakttagelse, man skulle nästan kunna säga af poesi, att äfven ur denna synpunkt i synnerhet inledningarna till hans skrifter tillhöra de mest fängslande och genom sitt innehåll mest lönande alstren inom den nyare naturhistoriska literaturen.
Bland de verk Linné utgaf under det nämnda året (1737) var äfven den präktiga beskrifningen på den Cliffordska trädgården, Horius Cliffortianus, som trycktes i Amsterdam (500 foliosidor). »Då han var trött af detta arbete», skrifver han sjelf, »förlustar han sig med Critica Botanica, som han tryckte i Leiden.» »Men af allt detta arbetet», tillägger han ock — »blef han så utmärglad vid hösten af året, att kan icke mer kunde tåla den holländska luften, ehuru han lefde i allt det välstånd som en dödlig kunde önska; ty han reste in till Leiden att höra Boerhave, när han behagade, fick åka på Amsterdams gator med två par hästar, fick vara i Amsterdam då han behagade, och fick vara på Hartekamp i den sköna trädgården, när honom lyste, och hade der all uppvaktning af kock och betjenter och kunde alltid emottaga dem som gjorde besök, med all högtidlig välfägnad.»
Många hafva med skäl förundrat sig deröfver, att sedan Linné begifvit sig åter till Sverige nämnde han icke mera Cliffords namn, till hvilken han dock stod i så stor tacksamhetsskuld. En förklaring härpå har den af oss i det föregående omtalade Clifford-ättlingen gifvit genom det meddelandet ur familjeanteckningarna, att Linné funnit de förträffligaste egenskaper hos trädgårdsmästaren på Hartekamp, Nietzel vid namn, och att han efter många uppmaningar lyckades förmå denne att flytta till Upsala, der han innehade platsen som akademie örtagårdsmästare från 1739 till 1756. Öfver denna förlust blef borgmästaren förtretad och afbröt helt och hållet bekantskapen med Linné. Möjligen har ock denna misshällighet varit ursprungliga anledningen dertill, att de sällsynta växtsamlingarna på Hartekamp öfverlemnades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
