- Project Runeberg -  I frihamn. Romantiserade skildringar från sednaste hälften af sjuttonhundratalet /
60

(1887) [MARC] Author: Jon Olof Åberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

man har ej nog starka ord för att uttrycka sitt
ogillande mot den, man kanske, för blott en timme
sedan höjde nära nog till skyarne.

Denna ombytlighet fick också Ingel Green i rikt
mått erfara. Då han efter ett par dagar visade sig
ute skrattade man honom rakt upp i ansigtet, spottade
efter honom och sporde öppet om han inte nu på
sistone ämnade upphöra med smugglerierna och bli
hederlig karl. Desse belackare anade ej då, att de i
en framtid genom att träda i Ingels fotspår skulle
blifva en medelbar orsak till upphäfvandet af stadens
fria handelsrättigheter.

Ingel Greens förargelse öfver det misslyckade
smugglingsförsöket gjorde honom halfsjuk. Sådant hade
aldrig förut händt honom. Alla som kommo i beröring
med honom, snäste han och Ragnhild fick mer än en
gång under de närmaste dagarne erfara följderna af
hans dåliga lynne, naturligtvis försämradt i följd af det
hån, som han bittida och sent var utsatt för.

Men då Ingel hunnit lugna sig, återtog hans själ
hela sin handlingskraft. Störsfa delen af varorna
be-funno sig ännu ombord på »Sandhed», men hvar fanns
nu skeppet? Icke var det tänkbart att gubben Jack
fortfarande skulle kryssa utanför Marstrand och invänta
ett lägligare tillfälle. Antingen hade han begifvit sig’
norrut eller söderut. Men åt hvilket håll? Knuten låg
just i att få veta detta.

Ju mera han grubblade derpå, desto mera
invecklad syntes honom affären. Och så visste han nu med
säkerhet, att han i Stenar hade en dödlig fiende.
Ragnhild hade också talat om för fadren Stenars både
frieri och hotelser och orsaken till hans illvilja var
derfor klar. Att Stenar var en fiende, som det ej
var radligt att förakta, det hade han nog fått erfara.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:55:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ajofrihamn/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free