Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
j’y suis, j’y reste. Skam öfver den, som i svåra
tider sviker situ fädernesland. Och grafven
sedan, din mors graf, hvem svarar för att jag, om
jag dör fjärran från dessa nejder, skall här få
min hvilostad vid hennes sida, som jag begråter
på nytt hvarje dag. Du förstår Gabrielle. Här
är mitt hem, ty här är min graf. Man bör ej
öf-vergifva de nejder, där man varit lycklig, lyckan
är flyktig, hon är kvinna, hon följer icke
alltid med.
När jag då kysste hans hand sägande:
Pardonnez moi cher père, bief han helt god igen och
sade: Hjärtans flickan min, nu är du beskedlig,
som du fordom var. — Så bjöd han mig galant
armen och förde mig till mitt gamla rum, där jag
vuxit upp som barn. Han hade hållit det
oför-ändradt, sådant jag lämnade det. Så visade han
mig sina plantor och frön och var mycket glad,
vi superade, och så bjöd han mig godnatt.
Dagen därpå, det var så där middagstiden,
sågo vi en båt lägga till nere vid bryggan, och
ett fruntimmer stiga ur båten, klädd i en högst
egendomlig dräkt. Jag kände genast igen tant
Antoinette Cordelie på gången, men min Gud, så
hon var klädd. Jag springer ropandes åt cher
père, att något måste ha händt på Mankala
gård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
