Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Hemkomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stickor. Längst ned i rummet låg ynglingen
Axel framstupa på en oändligt lång, fordom
förgylld soffa och läste vid skenet av ett enda
talgljus läxan för morgondagen, den nya
lästermd-nens första arbetsdag. Den trevna tystnaden i
rummet avbröts av Elias, som, när yrsnön där
ute hårt piskade mot rutorna, sade: — Jag får
allt lov att gå ut och se, om elden i portlyktan
håller stånd mot stormen. För kommer
kronofogden i kväll och det är mörkt, så Gud nåde oss!
Skyndsamt drog han vadmalströjan på sig,
tryckte fårskinnsmössan på huvudet och gick.
— Kommer han i kväll? frågade Hedda, vad
säga korten, Maja Lisa?
— Vi få se, vi få se, blev den gamlas ivriga
svar, där är en knekt i vägen, men tyst, knekten
ser med sneda ögon på honom. Tyst, nu gäller det.
Tystnaden, ljum och tjock, ackompanjerad av
kubbarnas knastrande i brasan, spinnrockens surr
och psalmsångens släpande, dämpade toner,
sänkte sig åter över rummet. Då och då hörde
man snöstormen där utanför ilsket piska mot
rutan och hest klaga i eldstadens rör.
Plötsligt stannar spinnrockens hjul, tråden
faller ur Heddas hand, hennes läppar vitna.
— Hör I något, Axel och Maja Lisa? Det
låter som om någon jämrade sig däruppe.
Maja Lisa hinner knappast säga: — Asch, det
är stormen, innan ett dunk, dunk, dunk tydligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
