Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Hemkomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
död här över oss i ett par timmars tid, å herre
gud, vad han såg ut, när de se’n skuro ned honom.
— Å, håll inne med sådant tal! Blir det då
aldrig slut på den saken? Jag har aldrig frågat
Hedda om där inte var kärlek med i olyckan.
Vad menar Hedda? För när manfolk i unga år
går och gör av med sig, så brukar det alltid
vara kärlek med i sånt där, det är åtminstone min
tro, andra må se’n säga vad som helst, och vad
han var galen i Hedda, ja det kunde då varje
människa se, sade Maja Lisa retsamt.
— Är I tokig, Maja Lisa, som talar så där i
sena kvällsstunden. Det kan jag då vid levande
gud säga, att jag inte hade med den saken att
skaffa. Jag ska säga vad det var, det var
kronofogdens pengar. Och jag vill då engång för alla
ha sagt, och Heddas ögon tårades av förtrytelse,
att jag inte vill höra ett sådant tal.
Oberörd av Heddas lamenteringar och
förklaringar reste sig Maja Lisa, slog korten samman
och sade: — Nu går jag till köket och sätter på
ölosten, för nu kommer kronofogden hem, det ha
korten sagt, och i dag är det då säkert, ty det
gick ut med dubbla åttor och hjärter ess. Gå hon
Hedda och tänd brasan i herms rum och ljusen
med och sitt inte där och prata, man har nog haft
ögon i huvudet. Så tände hon ett talgljus i en
bleckstake och gick hög och värdig med vaggande
ron in i sitt kök för att tillreda kronofogdens
tarvliga kvällsmat. Hedda, lämnad ensam kvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
