Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vöst på ett litet etui i sin västficka och öppnade
det gång på gång.
Dimman och fukten voro borta, den råa
vårluften var mild och ångande, himlen klar, månen
lyste över nejden. Björken spred sin doft, forsen
brusade och kastade sitt stänk omkring sig och
bildade rörliga, mångfärgade regnbågar över det
vita skummet. Luften var balsamisk,
småfåglarna sisade då och då i sina bon, kornknarren
lät höra sitt knarpande ljud, naturen redde sig
till en dag av solljus och värme, fest och
glädje.
Men som en förbannad strövade Emil Blume
omkring i trädgården och väntade med ångest,
att hans rum skulle bliva i ordning. Äntligen,
äntligen försvunno ljusen där uppe, han jublade
i sin ångest, ilade upp, tände ljuset med darrande
händer, rev upp sin eleganta engelska kappsäck
och letade i alla dess gömslen och skrymslen
efter det dövande giftet, som om han sökt sin
själs salighet. Han fann det idke. Omöjligt!
Han hade dock gömt det omsorgsfullt här inne.
Han kom plötsligt instinktivt till besinning för
att kunna tänka efter, vart det tagit vägen. Ja,
nu mindes han det, han hade lagt det i
nattsäcken. Hans läppar drogo sig till ett stelt
krampaktigt löje, han fick en förnimmelse av något
bländande rött, som han såg framför sig; svetten
slogmt på hans panna. Det lindrade hans ångest,
och med tillkämpat lugn, med en känsla av trygg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
