Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
ration upptäcktes, att från branden öfverblifne bräder, begagnats
till tak i den efter branden nybyggda kyrkan.
Att Konungen, så skyndsamt sig göra lät, ilade med krigshären
till sina betryckta undersåtares undsättning, faller af sig sjelf. Några
detaljer af krigsrörelserna hafva väl icke antecknats; men man
finner likväl, att någon del af svenska krigshären, under Krigs-
höfvitsmannen Claes Christerssons befäl, haft läger i Ölmestäd och
Mellby byar, i Refteleds socken. En annan afdelning under Her-
tig Carls befäl, låg i Vernamo. Rytteriafdelningar lågo i Ås, Bre-
daryd och Villstads socknar. Danskarne lära likväl snart blifvit ut-
drifna från Häradet, och oaktadt kriget fortfor, synes icke någon
fiende förr än 1568 hafva genomströfvat häradet, då den krigs-
hop, under Ranzows befäl, genomtågade, hvilken detta år gjorde
sitt ströftåg uppåt Östergötland, derunder Jönköping jemte de fle-
ste Östgötastäder lades i aska. Någonting mer var väl icke heller
att i Västbo hemta eller förstöra, och den sena årstiden föranlät
troligen Ranzow att icke dermed fördröja sina fram= eller äter-
marscher. - En skarp vinter nödgade, som man vet, Ranzow att
återvända, och troligen gick äfven återtåget igenom Västbo, med
de knektar, som i Halland och Halmstad skulle förläggas i vinter- .
qvarter. Någon bestämd underrättelse huruvida, under detta fram-
och’ återtåg, några grymheter utöfvats emot folket, har väl icke
kunnat erhållas, emedan de vanliga fogderäkenskaperna saknas,
för alla krigsåren och förteckningen på brända gårdar är gifven
först 1570. Då man känner, att denna tids krigssätt var sådant,
ty historien ger vid handen, att Svenskarne på samma sätt fram-
foro, då de inbröto i fiendens länder, kunna vi vara förvissade,
att Västboarne icke härvid alldeles undansluppo.
- Man kan i sanning icke utan en viss fasa tänka tillbaka på dessa
händelser. Det var icke nog med en tygellös fiendes brännände,
och plundring, utan bönderna hade sina egna försvarare att un=
derhålla, hvilka, vi känna det fullkomligt, såsom till större delen -
utländningar, icke alltid voro så nogråknade på medlen för att
utbekomma hvad de nödvändigt behöfde, och omständigheterna
tvingade dem ofta att icke heller vara det. Det antecknas också
att Harald Thorildsson legat uti Bredaryd och As socknar, och Ha-
rald Trulsson i Villstads socken, med sina ryttare, och som det
heter: ”sjelfve tagit gerd af bönderna.”
Ställer man nu denna rysliga tafla för ögonen, så måste man
förundra sig deröfver, att någon ting mer var att utpressa af de
öfverblifna. Likväl ålades de 1564 en extra gerd till lägret i Ver-
namo, der Hertig Carl förde befälet, af bröd, malt, humle, salt;
ost och smör, kött och fläsk, får, torr fisk och ägg. Till lägret i
Ölmestad ålades Västboarna att lefverera 124 tunnor föderkorn
(förmodligen hafre). Samma år hade Jören Mattson tagit gerd af
6 bönder, och Carl Helgerson en annan, som det heter, liten gerd
af folket. Året 1565 ålades en större, så kallad kostgerd, bestå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
