Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
Kulltorps Socken träffas en brun jord, fullkomligt lik den i han-
deln kända brunåkran. I en vik af Unnen är åter en gul jord, äfven
lik den i handeln kända gulåckran. Sjömalmer förekomma flerestädes.
Vid Härö masugn tillverkades al malm från sjön Hären, före branden
1817, ett förträffligt gjutgods. Numera inmutad till Åminne mas-
ugn begagnas denna malm föga, emedan tillräcklig malm för
masugnens behof är att för närvarande hemta på närmare håll i
Vidöstern. Afven i Bolmen finnes sådan malm. TI de fleste bäckar
och åar är vattnet malmförande, hvilket ger sig tillkänna genom
den jernoxid som afsättes på de stenar öfver hvilka det flyter.
Troligen hafva myrmalmerne bildats genom ett så beskaffadt vat-
ten, På lika sätt förhåller det sig i en mängd al sjöar, särdeles i södra
Socknarna. Också träffas mineraliska källor öfverallt idetta Härad.
$. 11. Jordarter.
Härom hafva vi äfven i inledningen i korthet yttrat oss. Bott-
nen under växtmyllan är hufvudsakligen af följande arter. Grus,
med fin sand, allestädes men mer och mindre jernrostadt, mer
och mindre med klapper blandadt; lera af en mängd skilda ar-
ter till farg och beståndsdelar; mjälsand, en art alldeles hvit
den odugligaste af alla; qvicksand likväl något djupt liggan-
de. Det är en jäsande massa, särdeles vid Nissaån, alldeles lik
jäst deg, hvilken man utan kemisk undersökning icke kan säga
om det är ler eller sand. Massan har alltid en slät yta och ser
ut som vore det torr sand;” verklig. svartmylla våga vi knappt räk- ,
na bland ortens jordarter; kärr och mossjord intaga de stör-
sta vidderna.
Alla höjder hafva grusbotten, men med högst olika djup mull-
jordsbetäckning. Boklöfsförruttnelser synas skyndsammast bereda
växtmylla, ty allestädes hvarest bokskogar funnits är densamma
djupast och bäst, eburu gemenligen ganska mycket,stundom än-
da till ytterlighet, stenbunden. Den söndersplittving i skilda be-
ståndsdelar jordytan härstädes undergått, har gjort, att ingen stör-
re trakt har öfvervägande bättre jordmån, än den närmast lig-
gande, allenast att den eller den trakten har antingen flera go=
da stycken än den andra, eller alt de goda bitarna äro bättre i
den ena än de goda i den andra. Så t. ex. äro höjderna i en
del af Vilstads Socken, vester om Nissaån, bältre än höjderna i
Våthults Socken; höjderna i Hestra Socken, bättre än höjderna i
Långaryds sydvestra Socken; men en och annan fläck i den såm-
re trakten kan letas, som är af jemförlig godhet med hvilket
stycke som helst i den i allmänhet båttre. Det vanliga är likväl,
att det goda sällan sträcker sig utom inegorna, troligen af den
Z Förfaltaren, obekant med ämnet, hoppade en gång ned från den högra
åbrädden på en sådan. Vid första försöket alt komma vidare, sjönk den
dertill begagnade foten, så den andra ända till halfva alnen, och han ha-
de icke möjligen utan biträde kunnat komma derutur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
