Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
anledning, att det bästa valts dertill och man på deras förbätt-
rande arbetat i ärhundraden.
Broddebo i Vilstads Socken öster om ån, beläget på en Öi
mossarne, har t. ex. ganska goda inegor; Käfset, på en annan Ö
ej långt från Broddebo, har sämre egor än föregående; Hakarps
by dernäst, äfven på en Ö i mossarna, har ibland de magraste
inegor i häradet. Således finner man här en gradation från det
bästa till det sämsta af egor inom en fjerdedels mil. Så beskaf-
fadt är förhållandet öfverallt. Det enda undantag som kan gö-
ras är sydöstra trakten af Forheda, samt Dannäs och Tanåkers
Socknar, inom hvilka, ehuru smärre mossar och magra stycken
derinom kunna letas, höjderne eller inegorne allmänneligen äro go-
da, samt utmarkerne till det mesta bestå af gammal hokmark.
Allt är dock ganska stenbundet, följaktligen kostsamt att odla,
Ett strömdrag skiljer Västbo ifrån Sunnerbo och man behöfver
blott passera detta på vägen från Tanåker åt Skeen, för att träl-
fa en hel annan natur, eller den i allmänhet vester om Lagaån
kala och magra Sunnerboska.
Flerestådes i häradet förekomma betydliga vidder af kärrjord,
ofta mossar på lerbotten. Sådant är förhållandet på båda sidor
om Vester- och Österåarne, särdeles vid den sistnämnda. Vid
Nissaån träffas väl äfven leror, men vanligen djupt under sand-
massorna. Af så beskaffade kärr och mossar på lerbotten har
Nennesmo by i Räfteleds Socken betydliga vidder, så väl i byns
så kallade ängar, som på utmarken. Vid Väåh, Räfteled och Öl-
mestads byar upp till Segerstad i Räfteleds Socken; rundt om-
kring Drafven, på båda sidor om Viskån, Strands qvarnå och
Hakentorpsån, samt på båda sidor om Lillån, ända ned till Bol-
men, äfvensom vid denna sjös norra ända från Svaneholm till
och vid Dannäsån. Sammanräknade utgöra dessa så boeskaffade
fält en arealrymd af minst 3000 tunland. En visserligen icke så
ringa del af lerornas betäckning består väl af slättmossar, men
författaren bar gjort den säkra observation, att slättmossar på
lerbolten långtifrån hafva det djup, som mossar på sandbotten,
på hvilken sednare allestädes skog funnits, hvilket icke eller säl-
lan, är fallet på den förras. Äfven vid Bredarydsån finnas ler-
bottnade kärr och mossar, men ej af så betydliga vidder som
på färutnämnde trakter. Vid Storån träffas äfven leror, men lik-
som vid Nissaån, till det mesta betäckta af sand. Vid den un-
dersökning Länets Hushållningssällskap år 1822 lät anställa i an-
ledning af sjön Bolmens ifrågasatta sänkning, beräknades, att en
rymd af 13,000 tunland dermedelst kunde eröfras åt odlaren,
dels från verklig sjö, dels från det vatten hvaruti mossar och
kärr äro dränkta, utom hvad som blifvit torrmark omkring «den-
na efter vattengränsen räknadt, minst 12 mil långa sjö, dit inga
kärr nedgå. Af denna från vatten dermedelst länsade vidd, ul-
gjorde verklig sjö, endast vid Bolmens norra ända samt sjön ”Dral-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
