Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
eller i hvad man fick tag uti, ty på landsbygden fans knapt en
riktig spade, en jernstör eller en skott-kärra! Men, sedan hans
högt-betrodde "ordinarie landtmätare" M. J. LaUenius (f. 1736, † 1816)
gått före med kedjan, utgående från midten af Gamla Torget i
Visby, drefs verket med fart, linien till vägen utstakades öfver skogen
(stundom medelst ledning af ständig ringning i kyrkorna vid dess
slutändar), diken gräfdes, sten framvältrades till underbädd, broar
bvgdes, o. s. v.; och i spetsen för arbetsskaran syntes ofta
"landsherren" sjelf. Sålunda vardt genom von Segebadens vilja och
folkets kraft, men utan särskild skatt, våra nya landsvägar anlagda,
såsom det uppgifves af 112 mils längd, ett storverk, som synes vara
fullbordadt åren 1780 och 83 ’), och stenhuggaren nämndemannen
Lars Uppegarda i Vallstena högg (1782) milstolparna, åtminstone
inom Norra Häradet. Men ännu voro de nya vägarna ganska
ojämna och knaggliga; derföre, berättas det försann, att
"landsherren" befallt, att vägafarande ej måtte understå sig resa genom
landet med vanliga vagnar, utan i stället bruka sådana, som hafva
olika bredd mellan fram- och bakhjulen, på det att hvarje vagn
sålunda måtte göra två spår, hvarigenom vägen snarast skulle bli
slät och fullt farbar. Nog af Gotland hade fått landsvägar: de
tunga bördorna dervid och knotet deröfver äro längesedan glömda,
men verket står qvar, som talar om upphofsmannen. Och denne
sågs snart med fägnad sjelf försöka de nya vägarna, då han reste
ut till Roma eller när han eljest for genom landet, med vanlig
herrestat den tiden, d. v. s. i sin stora kärret, förspänd med fyra
hästar, och med en länsman i embetsdrägt ridande främst: det var
ett fredligt segertåg för vår samhällsodlings yppersta befordrare 8).
Men af allt hvad von Segebaden gjorde eller tänkte göra för
Gotland samt dess odling var dock intet af större betydelse för
ortens framtida förkofran i alla afseenden, än hans förslag om
egoskifte öfver hela landet3). Hvar och en gotländing vet väl alla de
’) Mina Ootl. Saml., III. Sägner, 666, handsk., och V. Sägner, 134, följ.
2) Min Samfärdseln på Gotl. i gamla tider.
3) Bandi, i Landtmäteri-kontoret i Visby. — L. B. Falkman, U. Berätt. om eu
Embetsresa på Gotl. 1850, sid. 145—174.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
