- Project Runeberg -  Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Revy i bild och ord /
34

(1897) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholm i början af 1500-talet af Otto Sjögren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och sammandrabbade där väldeligen. Men medan striden som bäst pågick, tågade
Peder Fredag ut med sin i kapellet gömda styrka och föll dem med stor häftighet i
ryggen. Danskarne ledo då en så stor förlust, att deras motståndskraft för följande
tiden syntes bruten. Vid flottbryggan mellan Södermalm och Valdemarsö lät nu
Gustaf bygga ett fast blockhus, hvilket han försåg med kanoner; i namnet Blockhusudden
lefver ett minne däraf ännu kvar.

En mängd öfverlöpare kommo nu från den hårdt ansatta staden till det svenska
lägret. Somliga smögo sig vid lägligt tillfälle ut genom portarne, andra genom
bom-marne eller huru de annars kunde. Somliga gömde sig i Klara kloster för att sedan
söka sig någon utväg därifrån. Men dessa förråddes och kommo i olycka. Klostrets
abbedissa, som var svägerska till den tyske borgmästaren Gorius Holst, öfverenskom
nämligen med denne att genom aftalade tecken förråda flyktingarne. Då sådana
hystes, plägade hon i ett högt på muren beläget fönster om dagen uthänga ett hvitt
kläde och om natten en brinnande lykta. Knektarne skyndade då till klostret och
grepo flyktingarne, »trakterandes dem som elända slaktefår ganska obarmhärtigt».
Detta förräderi fick Klara kloster i en snar framtid hårdt umgälla.

Den tilltagande lifsmedelsbristen gjorde nu, att man ur staden utdref djäknar,
munkar och allehanda löst folk, som kunde undvaras. Det var nu tydligt, att
Stockholm ej länge kunde hålla sig. Underhandlingar började föras på flere håll. De
tyske knektarne erbjödo sig att öfverlämna staden åt Liibeck mot villkor att
utbekomma sin innestående sold. Liibeck var därtill ej ovilligt. Men till all lycka hade
Gustaf, som kring sig allt fastare samlat Sveriges makt, äfven ett ord med i laget.
Han pådref med allt större kraft belägringen i början af året 1523, och under tiden
fullföljdes grundläggningen af det nya svenska konungadömet.

*


Stockholm vid Gustaf Vasas regeringstillträde.



I början af januari 1523 hölls i Strengnäs uti det af biskop Konrad Rogge
uppförda biskopshuset, som nu är läroverkshus, det riksmöte, där Gustaf Vasa utsågs
till Sveriges konung. Genom det med Liibeck afslutna fördraget, hvarigenom
Sveriges ekonomiska beroende af den mäktiga hansestaden blef större än någonsin,
köptes, kan man säga, Stockholms samhörighet med Sveriges rike. Efter riksmötets
af-slutande drog den nye konungen genast åstad för att mottaga sin blifvande
hufvud-stad, hvars uppgifvande nu var afgjordt.

Dagtingan blef nu snart uppgjord. De utländske knektarne fingo fritt attåg;
en del af dem trädde i svensk tjänst. Konungen lofvade att stadfästa Stockholms
gamla privilegier och framdeles tillöka dem med nya. De invånare, som ville afflytta
till annan ort, skulle därtill äga frihet, men endast på villkor att lämna sina hus och
annan ägendom i konungens våld. Till honom skulle äfven aflämnas de i hamnen
liggande fartygen, särskildt om de tillhörde konung Kristian eller Gustaf Trolle.

Redan den 19 juni hade stadens portar blifvit öppnade, och de förut belägrande
lefde nu fredligt samman med de belägrade. Den 21 juni uppgafs slottet; det
mottogs på konungens vägnar af Peder Hård, hvilken där insattes som hans fogde.
Borgmästaren Gorius Ilolst, nyss förut Gustafs fiende, upptogs som undersåte, sedan han
med ed förpliktat sig till trohet, en ed som han dock framdeles ej så noga höll.

På midsommaraftonen höll konung Gustaf genom södra porten sitt högtidliga
intåg, omgifven af nyutsedda riksråd samt sina »hofmän», d. v. s. kungliga krigare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:56:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/akisfsh/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free