Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Utställningens historia och anordning - I. Utställningens förhistoria, af Ludv. Looström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kosen och genremålaren Anders Zorn; samt till ledamöter för
industriafdel-ningen grosshandlaren Oscar Almgren, fabriksidkaren Robert Almström,
fabriks-idkaren J. F. L. Backman, direktören John Bernström, grosshandlaren Johan
Bäckström, civilingeniören, fil. doktor Gustaf de Laval, kamreraren C. E.
Ekgren, generalkonsuln Edvard Fränckel, fabriksdisponenten William Gibson,
fabriksdisponenten Hans Gustafsson, fil. doktor C. Chr. P. Herslow, konsuln
Sixten Keyser, civilingeniören Fr. H. Kockum, ingeniøren Arthur Leffler,
bruks-egaren C. Carlsson Lindberg, arkitekten Frans Lindskog, grosshandlaren P. E.
Lithander, disponenten E. J. Ljungberg, bruksegaren K. O. Ljungqvist,
geologen Hj. Lundbohm, direktören Bernhard Martin, arkitekten Carl Möller,
öfverdirektören A. Th. Odelberg, grosshandlaren John Philipson,
marindirektören Johan Pihlgren, konsuln John Retlig, fabriksidkaren Axel Swartling,
fabriksidkaren Knut Söderblom, direktören G. W. S. Tham, ryttmastaren G.
I). R. Tornérhjelm, bankdirektören Knut Wallenberg, grosshandlaren Erik
Wijk, professorn E. Aug. Wijkander och generaldirektören Richard Åkerman.
Till komiténs sekreterare utsågs doktor Ludv. Looström.
Redan den 8 Maj samma år lät H. K. H. Kronprinsen sammankalla
komiterade, hvilka då bland sig utsågo ett arbetsutskott, som erhöll i uppdrag
att före Oktober månads ingång till komitén afgifva sitt utlåtande. Den 2b
September förelåg detsamma färdigt, och den 6 därpå följande December hade
komitén fullgjort sitt uppdrag efter ett rastlöst arbete. Nämnda dag
undertecknades nämligen skrifvelseförslaget.
I detsamma sökte komitén först och främst besvara den frågan,
hvilka sympatier ett så stort företag som en allmän utställning kunde liafva
att påräkna i landet. Lyckligtvis hade ett rikhaltigt material förelegat för
besvarandet af denna fråga. Under de närmare trettio år, som nu förflutit sedan
1866 års utställning i Stockholm, hade i de stora kulturlanden den ena
allmänna utställningen hållits efter den andra, och fördelarna af desamma för de
respektive landen voro allmänt erkända. Vårt land hade icke stått
främmande för dessa företag, utan deltagit i ett flertal af de mera betydande. Utan
att underskatta betydelsen häraf ansågo komiterade, att den dock af helt
naturliga skäl ej kunde likställas med de fördelar för den svenska industrien,
som skulle blifva förenade med en utställning i Sveriges hufvudstad.
Utomlands hade endast ett fåtal af de våra kunnat ingå i täflan, liksom endast en
ytterst ringa procent af den svenska allmänheten, som dock vore den svenske
industriidkarens förnämsta kund, haft tillfälle att besöka dessa utställningar
och därigenom erhålla kännedom om livad inom landet kunde åstadkommas.
Denna obekantskap bidroge alt underhålla och nära den benägenhet för livad
utländskt är, som sedan gammalt ansetts vara ett utmärkande drag för svensken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
