- Project Runeberg -  Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse /
104

(1899-1900) [MARC] With: Ludvig Looström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Utställningens historia och anordning - V. Den femtonde Maj, af Ludv. Looström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KANTAT

vid öppnandet af

Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm

den 15 Maj 1897.

Introduktion.

Vid Djurgårdens döljande hänge
vi väntat ocdi gläntat så länge!

Vi sågo det skimra
bak ekarnas topp,
vi hörde det timra
kring Brunnsvikens lopp.

I vårnattens timmar de korta
livad hamrande oro där borta!

Nu ljusnar det — sol rinner opp.

Kör.

Vak upp, du Stockholm, i strålande

bad,

fanfarer och fröjd öfverallt!

Din stad under natten har födt en stad,
en vårdröm har tagit gestalt.

Se, snöhvita murar och guldkupol
vid sjungande bölja, i grönt och sol!
Nu sjunka skymmande skjul.

Kom ut, kom ut på hastande fot
och jubla, som barnen jubla emot
den öppnade dörren om jul!

Solo.

I Nordens folk, er vänta dessa salar;
för er är porten hög och dörren bred.
Så kännen här det sinnelag, som talar
om arbetsära, enighet och fred!

Då våra flaggor nu i glad förening
här ofvan blanda sina färgers sus,
förnimmen Sveas hela hjertemening:
Välkommen nabo — det är ock ditt

hus!

Kör.

Till sina hallar,
hör, arbetet kallar:

På under det bjuder
i stålblank prakt.

Hör ångan som hvisslar —
det kokar och sjuder!
Maskinen gnisslar
i dånande takt.

Kör.

Se, hur kraften brutit
genväg till sitt mål,
nya redskap gjutit
af ett smidigt stål!

Hur hon sinnrikt danat
allt för lifvets kraf!

Hur hon genomspanat
allt som jorden gaf!

Solo.

Till sina hallar,
se, konsten er kallar:
Välkomna att värmas
af färgers sken,
af lif som härmas,
af dagrar som randas,
af form som andas
i brons och i sten!

Kör.

Konstens verk de höga
tala utan tolk
till hvart själfullt öga
hos livart enda folk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:57:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/akisoff/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free