Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Industriafdelningen med tillhörande grupper - XXXIII. Helsovård och sjukvård - A. Helsovård, af Ernst Almquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och de många kartorna måste öfvertyga en hvar, att hufvudstaden erhåller ett
godt dricksvatten. Göteborgs stads nya sandfiltrer visas å ritningar; de äro
öfverhvälfda samt försedda med regleringskammare för filtreringen.
I öfrigt finnas i ritning närmare 20 svenska vattenledningar utstälda.
Lika litet som de många öfriga ritningarna och beskrifningarna öfver våra
städers sanitära arbeten kunna dessa här omtalas närmare. De äro
öfver-lemnade till hygieniska museet vid Karolinska institutet.
Vattenfiltrering i husen är enligt nutida hygienen ej att tillråda. Om
vattenledning finnes, måste denna lemna ett godt och ofarligt dricksvatten,
som ej beliöfver filtreras. Kunna borrbrunnar å landet icke erhållas, och
brunnsvattnet är brunt eller grumligt, kan vattnet göras mer tilltalande för
ögat genom kolfiltrering. Kolfiltra funnos af åtskilliga slag å utställningen,
likaså en filtreringsapparat, där vattnet renades med filtrerpapper i en
silfor-mig tratt (Alex. Kjellgren & C:o).
En genom granitklippor medels diamant borrad brunn fans, såsom förut
nämnts, utförd å utställningsområdet. Sådana brunnar kunna vara utmärkta
för platser i skärgården och andra ställen, där vatten ej kan på billigare sätt
erhållas.
Kemiska och bakteriologiska apparater för undersökning af dricksvatten
voro utstälda från hufvudstaden. Herr Ekendahl visade preparat och
fotografier öfver de bakterier, han anträffat i hufvudstadens vattenledning.
Inge-niör Sondén utstälde en apparat för proftagning af vatten för bakteriologisk
undersökning.
2. Renhållning.
I våra städers kollektivutställning öfver utförda sanitära arbeten ingingo
utom de redan omtalade vattenledningarna ritningar och beskrifningar öfver
renhållningen. Helsovårdsstadgans fordringar i detta hänseende träffade
städerna nästan oförberedt. Det dröjde därför 10, ja 20 år, innan frågan kunde
lösas. Nu halva åtminstone alla större städer efterkommit stadgans bud. De
flesta hafva infört tunnsystemet mer eller mindre i öfverensstämmelse med
Stockholm. Några använda Göteborgssystemet, d. v. s. samla orenligheten i
rörliga, täta kistor, i hvilka torf tillblandas. Borlforslingen af sopor och latrin
sker efter tvä olika system; antingen besörjes den af en stadens styrelse eller
af bolag under kontroll.
Samtidigt har kloakledning införts i mänga städer. Från omkring 20
funnos pä utställningen planer samt ritningar å enskildheter. Renande af en
stads kloak vallen förekommer icke i Sverige; detta torde väl ej heller vara
behöfligt. Däremot ha mångenstädes stora arbeten nedlagts på förläggandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
