Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Industriafdelningen med tillhörande grupper - XXXV. Urtillverkningen, af John G. Linderoth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. UREN PÅ UTSTÄLLNINGEN.
Vid de skandinaviska utställningarna har det svenska urmakeriet i
allmänhet varit väl representeradt; i främsta ledet liafva vi alltid funnit namnet
Linderotli, vid Stockholmsutställningen 1866 dessutom Sandgren, Höglund,
Wahlqvist, Pellas Erik Persson m. fl. Vid den eleganta utställningen i
Köpenhamn 1872 voro Linderoths tornur uppsatta på en af midthallens
korintiska pelare, och vid utställningen i samma stad 1888 väckte Linderoths
kopparbeklädde riddare allmän uppmärksamhet, när hans klangspel vid hvarje
timme ljöd i den vackra industrihallen.
Redan på Sveriges urmakareförenings årsmöte i Karlshamn år 1895
hade fråga uppstått, huru urmakeriutställningen borde anordnas vid 1897 års
stora jubileumsutställning i Stockholm, och på årsmötet i Malmö 1896 beslöt
föreningen att tillsätta en komité, som fick sig anförtrodt alt ordna de
deltagande föreningsmedlemmarnes utställning. I denna komité invaldes såsom
ledamöter hrr John G. Linderotli, Th. Cedergren, F. Höglund s:or, C. G.
Schweder och Joh. Lundbom. Årsmötet beslöt äfven att under år 1897
anordna ett nordiskt urmakaremöte i Stockholm och att utfärda inbjudan till de
skandinaviska rikenas samtliga urmakareföreningar att deltaga däri.
Genom det största tillmötesgående från utställningens centralkomité,
byggnadschef och biträdande arkitekter hade åt urmakeriutställningen anvisats
en utmärkt, central plats i industrihallen, vid nedgången från centralhallen till
det stora långskeppet, i hvilket senare en stor halfrund estrad utbygts, på
hvilken urmakarnes montrer voro sammanförda. Detta var af mycken vigt
för den besökande allmänheten och för den i detalj studerande åskådaren.
Också presenterade sig afdelningen på ett fördelaktigt och för det hela
anslående sätt (se pl. 72).
Låtom oss nu taga i betraktande, hvad det svenska urmakeriet där
utslälde.
Det första utställningsföremålet i urtillverkning påträffa vi i den till
venster om stora ingången belägna administrationsbyggnadens tornparti, där
det lilla tornuret är utstäldt af urfabriksfirman G. W. Linderotli i Stockholm.
Uret är försedi med mörkgrön urtalla, som med sina förgylda siffror och visare
fördelaktigt framstår mot byggnadens imiterade sandsten. Vi passera stora
ingången och på det strax bakom kullen till höger uppförda skolhuset påträffa
vi äfven ett af Linderoths byggnadsur. I Nordiska museets stora, åttkantiga
torn har samma firma uppsatt ett tornur med 4 urtaflor; de motsvarande fyra
öppningarna voro försedda med dekorativa sol-, män- och stjernbilder. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
