Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En riksdagsbondes anteckningar II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och förnöjsamhet till alla. Omkring den senare
trängdes man alltid för att höra glada historier
berättas, den ena mer roande än den andra. Då besök
af de andra stånden inträffade eller af mera kända
och aktade personer, samlades man vid toddyglasen,
höll smärre tal, uttryckande ömsesidig belåtenhet samt
hopp om medverkan, samt slutade med välönskningar för
det allmänna. Då spelinsatsen alltid var särdeles låg,
och uppbrottet efter stadgad regel skedde klockan 9,
var den ordningsmannabefattning, som jag här flera
gånger innehade, ganska lätt att utföra.
I sammanhang härmed må jag äfven nämna, att under
statsrevisionen 1852, då riksdag ej var samlad,
det lyckades sammanföra borgare- och bondeståndens
ledamöter till ett aftonsällskap 2 à 3 dagar i veckan,
der de trifdes utmärkt väl tillsammans, och der nöjet
förhöjdes af borgmästaren Behms från Linköping egna
förmåga att framställa och förlöjliga ordensvurmeriet
på ett sätt, som i hvarje, äfven mindre bildad krets
borde röna både bifall och uppmärksamhet.
Under representationskomiténs i 3:ne perioder
fördelade sammanträden inträffade det första allmänna
landtbruksmötet i Stockholm, då jag fick tillfälle
göra min första personliga bekantskap med såväl
herr expeditionssekreteraren Richert som professor
Arrhenius, hvars vänskap och välvilja jag sedan
och i många fall haft glädjen erfara. I den komité,
som tillsattes för att afgifva utlåtande i den af
hr Kyhlberg väckta stängselfrågan, var jag kallad
till ledamot och yttrade der den åsigt af ämnet,
som sedermera gjort sig gällande och blifvit lag. De
egentliga motståndarne voro baron Palmstjerna, prosten Holm
från Själevad samt Andreas Bengtsson från Småland, men
mötets allmännare opinion syntes icke gilla deras
anmärkningar. Jag vet mig aldrig hafva hört ett mera
långtrådigt och hackigt föredrag än det af baron
Palmstjerna denna gång.
Af 1847–48 årens riksdag har jag numera endast få och
orediga minnen. Representationskomiténs förslag med
dess brist på rekommendation från regeringens sida,
föranledde knappast någon behandling; och det af den 1 maj sistnämda år,
som af verldshändelserna framtvingades, antogs endast
af borgareståndet. Jag har alltid beklagat, att så
skedde, emedan det dock utgjorde en grund att påbygga
till ytterligare förbättring, som nu åter för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
