Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från Agda till Gundborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IÏLA NI) BSANNINGAR.
Lots ansags olverflodig, enär hela besättningen
vore hemma på kusten samt kapten och styrman
i synnerhet kände till hvar enda prick i farvatt-
net; men det var ett mycket hårdt väder. Kap-
tenen höll för nära pä ena sidan om Svartskär,
ehuru styrman varnade honom, och då mörkret
hastigt föll på och ovädret tilltog, skulle fartyget
utan tvifvel gått förloradt bland bränningarna,
om icke en våg kastat kaptenen öfver bord utan
möjlighet till räddning och styrman ögonblick-
ligt tagit befälet, ändrat kurs och fört briggen
i fritt vatten.
Så ungefär uppfattade jag berättelsen, hvil-
ken vi alla hörde med stor uppmärksamhet, ehuru
jag icke förstod alla de sjömansuttryck, som
styrmannen nytjade. Gamle Corneliusson nic-
kade belåtet och skakade endast något ömkande
på hufvudet, då han hörde kaptenens sorgliga
ändalykt. Jakobina stod fortfarande lika tyst och
såg med klara ögon oafvändt på berättaren. Men
därefter följde en sorgsen stund, då hon och fa-
der Corneliusson måste för Johannes förtälja om
den gamle fiskarens ofärd, sedan han sökt rädda
Goda Hoppet.
Den unge sjömannen tycktes erfara mycken
sorg öfver att hans fartyg varit orsaken till fiska-
rens sjukdom. Han hade tydligt sett Svartskär,
sade han, och trott sig kunna urskilja stugan,
men någon båt hade han ej varsnat. Mörkret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
