Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C. J. L. Almqvist såsom nyromantiker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ypperste man båda sökt reformera gammalmodiga
begrepp om sedlighet. Schlegels tendens var mera
vidtomfattande: han nöjde sig ej med köttets emancipation, han
ville i läcker form gifva en allmän lefnads-kanon, hvari
bland andra goda saker bestås en Idylle über den
Müssiggang, en Allegorie von der Freiheit. Hur lumpet
detta hans företag var, är längesedan ådagalagdt.
Anspråksfullare later i förening med ett så vidrigt utseende
som Lucindes ha väl aldrig visat sig. Och jagets
absoluta frihet, som här skulle poetiskt konstateras,
förvandlas i stället till den ömkligaste träldom, ett resultat som
man väl med Kierkegaard må kalla en yttring af
“Verdens-ironiens Spil med Individet“. — “Här är dödens
ljufliga trädgård“, tog en persiflerande stridsskrift mot
Det går an till motto, och nog hotas det sedliga lifvet
med tvinsot. På hvilken förträfflig grundval är ej
systemet baseradt! En den mest påtagliga sofism utgör
hörnstenen. Äktenskapet kan missbrukas, alltså är det af
ondo. — “Vi träffa här vårt tidehvarfs noli-tangere“, säger
förf. med en ironisk grimas, men det lär väl vara alla
tiders nöli-tangere, som här vidröres. Sedelagens
ovilkorligt bindande kraf betraktas såsom något konventionelt;
hvar bör gränsen dragas? “Hvarför skulle jag bryta af
vid Mariestad?“ frågar Albert. Nej, friskt mod! Alla
förhatliga bojor böra bortkastas; befrielsen bör utan krus
fullt genomföras. “Den som vill skära glas måste vara
försedd med diamant“. I allmänhet synes oss hela
reformen så ytterligt opraktisk och så ytligt genomtänkt, att
den knappast behöft framkalla en hel litteratur af
motskrifter (den s. k. går an-literaturen, som ganska diger
är). Palmblad t. ex. påpekar den fara som kunde hota
pigor och muntra gesäller genom läsningen af denna bok.
Oss synes det som om den hvarken skadat eller kunnat
skada någon annan än sin författare. Ett osedligt
innehåll i en skön form låter sig ej tänkas. Äfven ur
estetisk och icke minst ur estetisk synpunkt är det ljufliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
