- Project Runeberg -  Unga qvinnor, eller Margret, Hanna, Betty och Amy. En tafla ur lifvet i hemmet /
22

(1871) [MARC] [MARC] Author: Louisa May Alcott
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. kap. En glad jul

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

familjehögtider så angenäma medan de pågå och så ljufva att minnas långt efteråt.

Morgonens barmhertighetsverk och högtidligheter upptogo så mycken tid, att återstoden af dagen egnades åt att göra allt i ordning till aftonens nöje. Emedan systrarne ännu vore för unga att ofta gå på teatern och icke hade råd att kosta på sig några större utgifter för de teatraliska föreställningar hvarmed de roade sig hemma, måste de sjelfva förse sig med hvad som erfordrades, och då nöden är uppfinningarnes moder, anskaffade de snart hvad de behöfde. Åtskilligt af hvad de åstadkommit var ganska behändigt: pappgitarrer, antika lampor, gjorda af gammalmodiga såsspilkummar, som de klädt öfver med silfverpapper, granna
klädningar af gammalt bomullstyg, hvilka glittrade af tennpaljetter från begagnade pickles-burkar, och en vapenrustning, öfversållad med likadana, som diamanter
klippta bitar af samma ändamålsenliga material, erhållet
i bladform, när tennhulvorna på preservdosorna afskuros. Möblerna kastades huller om buller, och den stora kammaren var scenen för många oskyldiga upptåg.

Inga herrar fingo vara med. Hanna spelade karlrollerna till sin egen stora belåtenhet och var olantligt förtjust i ett par ryssläderstöflar, som hon fått af en väninna, hvilken kände ett fruntimmer som kände en aktör. Dessa stöflar, en gammal florett och en trasig tröja, som en gång begagnats af en målare för någon tafla, voro Hannas förnämta skatter
och användes vid alla tillfällen. Truppens fåtalighet gjorde det nödvändigt för de två förnämsta sujetterna att spela flera roller i samma stycke, och de förtjenade verkligen beröm för sina ansträngningar att lära sig tre eller fyra roller, krypa ur den ena kostymen i den andra utan att derför försumma sin entré. Det var en ypperlig öfning att stärka minnet samt ett oskyldigt nöje, och dermed fördrefvos många timmar, som i annat fall skulle ha blifvit tillspillogifna eller tillbragta i mindre godt sällskap.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:09:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/alungaq/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free