Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. kap. Amys testamente
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
baka den glänsande guldkedjan och tillslöt det ena
juvel-etuiet efter det andra.
“Till er och era systrar. Jag vet det, ty
madame har sagt mig det i förtroende. Jag har sett
hennes testamente, och der står det så,“ svarade
Ester hviskande och smålog dervid.
“Så roligt! Men jag skulle vilja att hon gaf
oss dem nu. Det är inte bra att skjuta upp något
till morgondagen,11 anmärkte Amy och kastade en
afskedsblick på diamanterna.
“Det är för tidigt ännu för de unga damerna
att begagna sådana saker. Den som först blir
för-lofvad får perlorna — det har madame sagt; och jag
har fått i mitt hufvud att ni får den lilla turkosringen,
när det blir er tur, ty madame tycker om ert goda
uppförande och fina sätt.“
“Tror ni det? Ack, jag skall vara from som ett
lam, om jag bara kan få den vackra ringen. Den är
mycket, mycket vackrare än Kitty Bryants. När
allt kommer omkring, så tror jag nästan att jag
tycker om faster March.“
Med dessa ord försökte Amy den blå ringen,
hvarunder förtjusning afmålade sig i hennes ansigte,
och hon fattade det fasta beslutet att göra sig värdig
densamma.
Erån denna stund var hon ett mönster af lydnad,
och den gamla damen beundrade förnöjd det lyckliga
resultatet af sin uppfostringsmetod.
Ester inflyttade ett litet bord i kabinettet, satte
en bönpall framför och hängde deröfver en tafla, som
hon hemtat ur ett af de igenstängda rummen. Hon
trodde att målningen ej var af något synnerligt värde,
men då den passade bra för ändamålet, lånade hon
den, väl vetande att madame aldrig skulle erfara det
och, äfven ifall hon finge reda derpå, ej bry sig derom.
Taflan var emellertid en mycket värdefull kopia
af ett bland målarekonstens förnämsta alster, och
Amys för allt skönt öppna ögon tröttnade aldrig att
blicka upp i gudamoderns ljufva ansigte medan hen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
