- Project Runeberg -  Åtta hundra mil på Amasonfloden / Senare delen /
125

(1881) [MARC] Author: Jules Verne Translator: C. A. Swahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Mått och steg tagas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

undveko stadens redan trafikerade gator och uppnådde
sålunda jangadans ankarplats.

Det första Benito gjorde var att besöka sin moder.

Han kände sig tillräckligt herre öfver sig att icke låta
något af den oro, som förtärde honom, skymta fram. Han
ville lugna henne, säga henne att allt hopp icke var
förloradt, att hemligheten med dokumentet skulle blifva
uppdagadt, att den allmänna meningen i alla händelser var för
Joam Dacosta och att myndigheterna af undseende för
befolkningens sympatier till hans förmån skulle bevilja all
den tid, som behöfdes för att omsider framlägga det
materiella beviset på hans oskuld.

”Ja, min mor”, tillade han, ”innan morgondagen skola
vi helt säkert inte vidare ha något att frukta för vår far!”

”Må Gud höra dig, min son”, svarade Yaquita, hvars
ögon nu fingo ett så frågande uttryck, att Benito knappt
kunde uthärda hennes blick.

Å sin sida och liksom efter en gemensam
öfverenskommelse mellan de båda unga männen hade Manoel sökt
lugna Minha med upprepade försäkringar att den om Joam
Dacostas oskuld öfvertygade Jarriquez skulle uppbjuda alla
de medel, som stodo till hans förfogande, för att rädda
honom.

”Jag vill tro er, Manoel!” svarade den unga flickan,
hvilken icke kunde återhålla sina tårar.

Och omedelbart derefter hade Manoel lemnat Minha.

Också hans ögon voro nära att fyllas af tårar, som
skulle jäfvat tillförlitligheten af de förhoppningsfulla ord
han nyss uttalat.

Det var dessutom den tid på dagen, då Yaquita
regelbundet aflade besök hos fången, hvarför hon också nu,
åtföljd af sin dotter, med snabba steg begaf sig till Manao.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:10:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amason/2/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free