Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Understår du dig!» ropade Landaler, i det han sprang
emot målaren. »Vågar du öfverfalla en person på öppen
gata och stjäla till dig andras bref? Kom ihåg hvad det
kostar!»
»Detta får du aldrig mer i ditt våld!» svarade målaren
och höll upp brefvet i sin venstra hand, under det han med
den högra instinktmessigt omfattade portnyckeln, som han
bar i kappfickan. »Antingen skall jag sjelf bära fram det,
eller ock på stället förstöra det!»
Vid det han så talade, kunde han endast med möda
afhålla sig ifrån att gå sin motståndare inpå lifvet; men
ännu hejdade han sin vrede och tog i stället ett steg
tillbaka emot Annas bostad.
»Vågar du?» ropade Landaler ännu en gång och gick
med lyftad käpp emot Willner. »Är det icke nog med, att
du velat stjäla penningvärde ur min plånbok der hemma?
Skall du nu också gå ut och plundra på vägar och stigar?»
»Tig, skurk!» svarade målaren med en röst, som
darrade af vrede. »Låt mig gå!»
Han närmade sig dermed åter ett par steg emot Annas
hem; men den andre, som just nu tyckte sig förmärka, att
det kom folk inifrån den nyss lemnade bostaden, och som
nödvändigt ville hindra Willner ifrån att undkomma med
brefvet, började härvid af alla krafter ropa: »Rånare, tjufvar!
Hjelp, hjelp!» Och något tryggare genom det understöd han
nu var viss om att erhålla, gaf han målaren med detsamma
ett slag öfver venstra handen, för att få denne att släppa
brefvet, eller åtminstone hindra honom att dermed komma
in till de båda fruntimren.
Detta var mer än målaren i närvarande stund kunde
fördraga. Han kände blodet på ett förunderligt sätt rusa
uppåt hufvudet, tankarne förvirrades, och i nästa ögonblick
störtade han sig utan återhåll inpå sin dödsfiende och
tilldelade honom, utan någon beräkning, ett slag af
portnyckeln, der han först träffade. Landaler föll ögonblickligen
med ett högt jemmerrop till marken, tumlade der med
våldsam fart mot en sten och blef derefter straxt liggande tyst
och orörlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
